Musik
av Marcus 25/11 – 09
Jag är otroligt intresserad av musik. Jag lyssnar flera timmar om dagen och tycker det är kul att spela intrument osv. Frågan är hur man ska försöka överföra glädjen man själv känner till sina barn. Barnlåtar och sång är ju ett givet första steg, men hur tar man steget till “riktigt” musik? Det finns inte några vanliga låtar som barnen tycker är direkt bra, men dom känner iallafall igen många av låtarna vi spelar och kommenterar det.
Sen har jag och Milla börjat med en lek när hon ska gissa vilka instrument som används i en låt. Hittills kan hon bara trummor, piano och gitarr, men dom är hon jätteduktigt på att känna igen dom. Det är faktiskt en rätt rolig lek :) Nu försöker jag lära henne skillnaden mellan elgitarr och akustisk gitarr. Bas känns som nästa steg, men den är ju så diffus i musiken så man kanske skulle leta upp flöjt-musik eller nått för att göra det lite enklare.
Om barn verkligen får upp intresset för musik kan det gå väldigt fort vet jag. Jag minns när min lillasyster Anja bad mig spela in en skiva med Aqua (har mig att det var Aqua) åt henne för länge sen. Jag gjorde det såklart, även om den artisten inte stod högt i kurs hos mig. Jag hoppades dock att hon så småningom skulle upptäcka det jag tyckte var “riktigt” musik :) Och mycket riktigt, 1-2 år senare så lyssnade hon på bl a SlipKnot (som är motsatsen till Aqua) och jag hittade massa bra ny musik i hennes playlist när jag hälsade på. Kul!
Godnattfacklitteratur
av Marcus 17/11 – 09
Vi läser ju för barnen varje kväll, men på sista tiden har Milla inte velat att vi ska läsa någon bok eller serie, utan att vi ska träna på bokstäver ur hennes skolbok som hon har fått. Då kan vi t ex gå igenom bokstaven “S” och leta den i namn och andra övningar. Man frågar verkligen om hon inte vill att vi ska läsa en vanlig bok istället, men hon insisterar verkligen på att få läsa skolboken istället. Jag ler bara, för jag är precis likadan själv. Om jag fått upp intresset för något så har jag sällan ro att läsa skönlitteratur, då vill man ju läsa facklitteratur :)
“Donky Konky”
av Marcus 11/11 – 09
Jag gillar verkligen gamla klassiska dataspel, och det verkar som jag fått med mig barnen på det också. Jag brukar spela 80-talsspelet “Donky Kong” där man ska hoppa över tunnor som en apa kastar mot en. Barnen blev helt fascinerade när dom såg det. Elis tyckte det blev för spännande till slut och började gråta :) Men han repade nytt mod efter vi stängde av ljudet. Så nu när jag hämtar dom på dagis kan Elis fråga om vi ska gå hem och “pappa spela Donky Konky?”. Det än också roligt att varje gång man klättrat upp och nått flickan, så tar apan henne och klättrar vidare till nästa nivå, och Milla säger varje gång “Neeeej” och suckar högt. Dom har och lärt sig att den svåraste banan är tredje banan, alias “Hissbanan”. Så varje gång vi kommer dit kan dom nästan i kör säga, “Jaa, hissbanan!”.
Milla skräms och lite annat
av Lotta 1/11 – 09
Tidigare i veckan hade vi en sån där morgon då allt flöt på bra och barnen radade upp rolighet efter rolighet. Milla och Elis har fått varsin handduk för händerna där deras namn är inbroderat. Så sitter Milla på toastolen och sätter sin vita handduk på sitt huvud och man ser hennes kalufs sticka ut och, ja man ser ju i princip hela henne, och så säger hon “Buuuuuu”. Elis som står en halvmeter framför henne stelnar till och bara tittar på henne, sen tar han två kliv åt sidan och håller sig i mitt ben och bara fortsätter titta. När Milla tar av handduken och säger han lite stöddigt “Haha” :) Han står kvar och håller i sig i mitt ben och så provar han själv att säga buu, men han verkar tycka att det är minst lika läskigt ;)
Han brukar ibland komma och hålla sig i mig och säga “pöke” och det betyder att nåt är läskigt, antagligen något ljud eller så bara ett mörkare hörn. Han har alltid tyckt att saker och ting kunnat te sig läskiga, medan Milla verkar rätt så immun.
Sen samma morgon stod Elis framför datorn och tittade på bilderna som kom och gick på skärmsläckaren. Det dök upp en bild på Macke där han har en bomullstuss i näsan efter att ha blött näsblod, då säger Elis “pappa snorig” :) Sedan kommer det upp en bild på mig från långt tidigare, jag och Macke var på krogen och jag satt och sippade på en longdrink full med mynta och då säger Elis “mamma äter frukt” :) Haha, livet sett ur en tvåårings perspektiv är ganska oskyldigt!
En annan dag här i veckan kom Milla och berättade att när hon och Elis blir stora ska hon bli mamma och Elis ska bli pappa och de skulle få två bebisar, en flicka som skulle heta Emilia och en pojke som skulle heta Ebba :)
Gulle-Elis
av Lotta 21/10 – 09
Idag när jag hämtade barnen berättade Birgitta på Elis avdelning att de varit ute i skogen och att Elis tycker det är jättekul. På dagis har de mulleverksamhet och Birgitta hade sagt till Elis att han är ett riktigt mulle-barn. Då hade han blivit arg och tittat stint på henne och sagt “nää, gulle-barn” :) Gissa om Birgitta blev förtjust! :) Ja den lilla trollungen är verkligen ett gulle-barn.
I helgen var vi upp till Piteå medan Macke och Anders är och dyker i Egypten. Det var en intensiv men väldigt mysig helg. Vi har träffat och lekt en hel del med kusin William och det är så kul att se de två jämngamla små herrarna tillsammans. Elis är ju lite lite äldre och visar gärna hur saker och ting ska gå till :) William fick däremot visa upp en riktig stolthet, en gigantisk traktor! Vi var till morbror Pattis jobb och barnen fick åka varsin tur och ni kan ju gissa hur stora ögon det var! Både Milla och Elis såg helt andaktiga ut, de har aldrig varit med om nåt liknande.
Det är så mysigt att komma hem! Jag hoppas ju innerligt att mina barn kommer att känna samma kärlek som jag känner till mina föräldrar. Älskar er! Däremot kanske jag önskar att de inte kommer att vara lika besvärliga som jag ;)
Kissnödig
av Marcus 7/10 – 09
Elis brukar vakna tidigast av oss, men han sover ju i spjälsäng fortfarande så han kommer inte ur sängen utan hjälp. Han brukar försöka övertala oss att vi ska stiga upp, men det är en svår uppgift ibland. Så nu har han kommit på att han ska ropa “Kissnödig” för att få lite bättre respons. Nu är det ju lite roligt för Elis har aldrig kissat någon annanstans än i blöjan (och på golvet), så han har ju inte en aning om vad “kissnödig” egentligen betyder. Troligtvis har han bara lärt sig att när storasyster ropar “Jag är kissnödig!” så kommer vi springades i full fart.
Igår när han återigen sa “Kissnödig!” så tog jag upp honom och satte honom på toaletten. Han såg väldigt konfunderad ut och undrade nog vad i hela friden jag sysslade med :)
Familjens värsting
av Lotta 1/10 – 09
Ja vem kan de vara? Knappast vår kram- och pussgoa lintott Elis va? Jojomensan! “Dumma dig” och ilskeutbrott hör vardagen till här just nu. Elis blir så arg när han får ett nej. Ja han bryter ihop när han ser att det blir gröt på morronen också när han i sitt sinne önskat sig något annat. Han är mycket teatralisk och sätter händerna för ansiktet och tjuter högt. Man kan lugnt säga att han testar oss till max vår lille “terrible twos”-kille. The terrible twos är vad amerikanarna kallar trotsålder och jag tycker det är ett mycket bättre ord. Elis trotsar inte, han har bara en egen vilja som råkar var mycket stark ;) Han är terrible helt enkelt ;) På dagis är det samma sak, han testar dem med.
Det hela blir inte bättre när vår snart fyraåring eldar på honom och fnissar när han slänger bestick och mat runt omkring sig vid matbordet t ex. Så nu har de, eller Milla, fått byta plats och de sitter inte längre bredvid varandra och nu så går det lite bättre vid maten iallafall. Vi inleder också måltiderna med att gå igenom lite ordningsregler, som att man inte får skrika, kasta mat eller annat, och om man inte kan hålla sig får man gå från bordet. Det hela har förstås resulterat i att Elis fått lämna bordet ett par måltider och han har då blivit såååå ledsen. Han, vår söta groda, kan bara inte begripa hur det kan hända just honom! Ögonen blir till stora runda hundvalpsögon och tårar, stora som krokodiltårar, trillar ner för kinderna. Och så undrar vuxna när barnen egentligen började linda dem runt sitt finger? Hmmm, vid två ungefär.
Prata i telefon
av Marcus 21/9 – 09
Det är rätt kul när man pratar i telefon med barnen. En gång pratade jag med Milla när hon inte riktigt höll telefonen mot örat och hela tiden upprepade “Pappa, jag höööööör inte!”
En annan gång var jag iväg och jobbade och hade tagit med mig laptopen där barnen har sina spel. Elis var upprörd och Lotta hjälpte honom att ringa upp mig. Då fick jag minsann höra att han ville spela både “Aaafons” och “Anki o Pytte” och att jag genast borde komma tillbaka med datorn!
Millas present
av Marcus 09/9 – 09
Jag var borta under en dag, men pratade med Milla i telefon när hon berättade att hon hade gjort en present till mig på dagis. Hon verkade väldigt ivrig och undrade när jag skulle komma hem. Jag sa att det skulle bli sent och hon skulle sova. Hon lät lite besviken, men det fick gå. Efteråt berättade Lotta att hon hade funderat mycket på var hon skulle lägga presenten så jag såg den när jag kom hem. Hon testade köksbordet, men var inte nöjd med det, så hon provade brevlådan och loftgången, men det var inte heller tillfredställande. Sen kom hon på att hon skulle lägga den i sitt rum, så att jag skulle se den när jag kom in och pussade henne på natten.
Så när jag kom hen sent gick jag in för att ge henne en puss, och trots att hon sov som en stock studsade hon upp i sängen totalt yrvaken och mumlade “Pappa, du måste öppna din present”. Jag var rörd av hennes goda vilja, men förklarade ändå att det var mitt i natten och det var bättre att vi tog det imorgon.
Väl nästa morgon så kom hon in till oss direkt hon vaknade med presenten i famnen och ville att jag skulle öppna den. Jag var väldigt nyfiken på vad det var, och det var tre stycken superfina teckningar. En på mig, en på Lotta och en på henne. Alla målade i rött med hår och ögon. Det är nog det bästa hon ritat hittills och hon var nog stolt över dom. Jag blev givetvis enormt glad, och det smittade av sig på Elis, som också föll in i kramandet och berömmandet av teckningarna :)
Farfars far Gunnar
av Marcus 03/9 – 09
Milla är mycket fascinerad av min farfar Gunnar. Hon minns alltid vad han heter och sist vi pratade om honom så sa Milla: “Gunnar, han är väldigt gammal. Precis som jag”.
Konstigt namn
av Marcus 03/9 – 09
När jag skulle iväg och spela tennis nyligen frågade Milla vem jag skulle spela med. “Min kompis Daniel”, svarade jag. Hon funderade en stund och sa sen “Daniel.. Vilket konstigt namn. Så heter ingen på dagis.”
Cykeln
av Marcus 03/9 – 09
När vi tog fram cykeln för i år och gick och pumpade den hos cykelhandlaren var Milla lite nervös inför premiärturen. Hon ville inte riktigt kliva upp utan sköt cykeln istället. Till slut frågade jag henne om hon inte skulle cykla, men då blängde hon på mig och sa “Pappa, jag har faktiskt ont i ryggen”.
Hon kom iallafall över den initiala skepsismen och nu är det full fart. Det var nästan lite skönt att hon se att hon kunde vara lite försiktig emellanåt också. Annars är hon ju alltid så orädd att man själv rädd :)
Elis gillar bollar
av Marcus 03/9 – 09
Innan vi fick barn trodde jag inte att barn hade så könsspecifika intressen, men jag har ändrat åsikt nu. Jag tycker mig se ett mönster av vad killar gillar och vad tjejer leker med. Många hävdar ju att det beror på att vi styr dom i den riktigtningen omedvetet, men jag tror inte det är hela sanningen, även om vi givetvis gör det också.
Jag försökte verkligen få Milla intresserad av bollar. Vi spelade innebandy och sparkade boll massor med gånger utan att hon tyckte det var speciellt roligt. Elis däremot fullkomligt älskar att sparka boll, utan att jag ens hann försöka få honom intresserad av det. Han går ofta upp själv på morgonen och sparkar boll 10 minuter. Sen blir det ofta 10 minuter till efter dagis. Han har upptäckt det helt själv och är superskicklig. Han kastar upp den och sparkar till den med vänsterfoten både på volley och med studs, ofta 1-2 meter upp i luften.
Jag tycker det är jättekul med barnens intressen så jag spelar så mycket boll jag bara kan med honom. Hoppas han behåller intresset så kanske man får träna ett knattelag i fotboll i framtiden :)
Elis är lite rädd för spöken
av Marcus 03/9 – 09
Vi satt och tittade på filmen “Karlsson på taket”. I en scen klär Karlsson ut sig med ett lakan till spöke för att skrämma tjuvarna. Elis blev likblek, skakade av spänning och gjorde märkliga ljud. Vi kramade om honom och förklarade att det först och främst var en film och det dessutom bara var Karlsson under lakanet. Då gick det bättre och vi kunde se klart filmen.
Men det här visar lite hur olika barnen ändå är. Milla har aldrig uttryckt att någon film eller bok skulle vara läskig. Det är som att hon knapppt förstår vad “läskigt” betyder. Elis verkar betydligt mer känslig så vi får se upp lite så vi inte bara kör enligt storasysterns tempo.
Morgonstrul
av Marcus 03/9 – 09
I våras när jag lämnade på dagis fick vi lite problem med strulande barn. Mitt jobb krävde att jag satt vid datorn 08.00 i c:a 15 minuter, men det var precis den tiden det var frukost och full morgonstress. Jag tror barnen märkte att jag vände fokus till jobbet och då passade dom ofta på att testa mig. Jag tror att det är en naturlig reaktion för att prova om dom har min uppmärksamhet och om jag bryr mig om dom. Nu funkar det ju inte att förklara för dom att jag måste jobba 15 minuter innan jag kan klä på dom, så vi beslutade att testa att jag lekte intensivt med dom mellan 07.45 och 08.00 och verkligen satte igång dom i lek. Det tog två dagar, sen märkte dom knappt att jag gick iväg mina 15 minuter. Det var som att jag redan bevisat att dom hade min uppmärksamhet, och då var det ok att jag gick iväg en stund. Det var kanske inte så förvånande, men att det gick att vända den dåliga spiralen på direkten var verkligen otroligt.
Mitt sommarlov, vad skönt mitt sommarlov ska bli…………. nej blev, det är redan slut!
av Lotta 24/8 – 09
Det har varit en fantastisk sommar! Först semester till Biarritz och surfingens förlovade land, sedan Gotland med bästa familjen Karlsson och sedan Piteå till underbara familjen och som grädde på moset en tripp upp till Abisko med utsikt över födelsestaden. Det lyckades vi planera bra, minst sagt.
Milla har blivit så stor denna sommar. Plötsligt filosoferar hon om svårigheter, pratar och frågar som aldrig förr. Det är så härligt! Hon är inne i en pussperiod just nu också. Hon pussar på oss väldigt mycket :) Det är jättemysigt när hon avbryter middagen och säger “mamma får jag pussa på dig?” :) Elis han gillar att pussas han med, och när jag la honom häromkvällen och sa gonatt och skulle gå ut såg jag hur han tog ut nappen och så sa han “pussas mamma” :) Milla sa också för någon dag sedan “mamma du är den sötaste” :) väldigt sött, om det bara inte hade varit för den som kom sen….. efter jag sagt, åh gumman tack vad snällt sagt, så svarade hon “får jag se Emil ikväll då?”. HMM..
Under sommaren har Elis fått en bilbana med bilar som går på batteri, och dessa bilar de körs varje vaken stund som han är hemma. Det är nu inte så att han sitter som klistrad vid den, nej då, han kan leka med annat men bilarna ska köra runt runt ändå. Ibland fastnar de och då avbryter han sin lek och springer iväg och hjälper bilen. Skulle man stänga av en bil när han inte är där så springer han dit och så får man en tillsägelse som heter duga och så sätter han igång bilen igen. Elis är ju ganska bestämd av sig, det vet alla som träffat honom i sommar :) NEJ hör vi ofta, ibland även som svar på frågan om han vill ha mellis. Jo faktiskt, ibland har han inte ens tid att äta mellis nuförtiden. Han leker väldigt intensivt när han kommer igång och såklart är det då bilar inblandade. Han leker mycket med garaget och bondgården. Båda två kan man proppa full med bilar. Milla har fått en låda full med utklädningskläder och dessa älskar hon. I helgen lekte vi utklädningsbutik och så fick vi turas om att komma och handla och klä ut oss. Vi har också totalt snöat in på lego. Macke tog med sig sitt lego från Piteå och så fick Elis en byggsats när han fyllde år och nu är det full sprutt på legobyggandet. Milla kunde följa ritningen och bygga själv, Elis blir intresserad först när sakerna är färdigbyggda.
Nu är alltså vardagen tillbaka och barnen börjar sakta komma in i lunken. Första dagarna på dagis gick bra, men sedan ville Elis inte bli lämnad. Det var nog när han insåg att sommarlovet faktiskt var slut. Nu så har han svårt att motstå lekarna som lockar, och protesterar bara lite demonstrativt. Milla har saknat sina kompisar så hon är nöjd. Hon har fått berätta om sitt sommarlov och fått visa nya kunskaper. Hon började med att rita en katt med morrhår så som den hon ritade i sanden på Gläntan. Just detta var hon mycket stolt över. Elis har berättat om “linebanan” han åkt i Abisko. Under sommaren fick vi en liten uppgift av hans avdelning på dagis och det var att samla olika saker i en PET-flaska. Vi plockade kalksten på Ljugarn, tog med vatten från Abiskojåkka och sand från Gläntan. Vi gjorde också ett litet collage med bilder, vilket gjorde det lätt för Elis att berätta om sitt sommarlov. Fiffig idé!
Läkarbesök
av Lotta 22/7 – 09
Elis sprang upp för en rutschkana och halkade till och slog i hakan. Det kom lite blod och han blev olycklig, men inte så jättefarligt. Först efter ett tag så jag och Macke att en flisa var borta från framtanden, den högra. Ajaj…… Macke tänkte tydligen direkt att det kunde komma att trilla ut, men det hade jag själv aldrig hört talas om (?). Det är tufft att ha barn, minst sagt. Han skakade av sig det och fortsatte leka och sedan dess har han inte visat upp några besvär. Han kände med tungan på den vassa tanden lite sen, men inte mer. Vi var iallafall idag till tandläkaren för att kolla upp den och det var inget enl tandläkare, bara en liten flisa, och de slipade inte ens till den. Vi har iallafall anmält det till försäkringsbolaget, som tandläkare vänligt upplyste om. Det hade jag inte en tanke på, men jag betalar villigt varje månad en försäkringspremie…… Kanske har jag lärt mig det nu?
På eftermiddagen gick vi med Anja, som är på besök, till stora parken och badade och lekte. Adina var också där och barnen sprang iväg själva och lekte. Plötsligt kommer en mamma bärande på Elis, som har blod över halva ansiktet. Det såg minst sagt mycket dramatiskt ut. Det var bara att ta fram första hjälpen kitet och sårtvätta för att se var blodet kom ifrån. Han hade en två mm krater i pannan. Han stupade över staktet berättade Milla och Adina och han måste ha kraschat rakt på en spetsig sten i sandlådan. Det var lite svårt att se ifall det satt något i såret eftersom det var ganska djupt så på vägen hem gick vi förbi vårdcentralen så de fick hjälpa mig att titta på det. Stackars Elis blev alldeles olycklig när han insåg att det var han som skulle in till doktorn, igen, på samma dag. Det var iallafall inget i såret och det såg redan då mycket finare ut så jag hade gjort ett bra tvättjobb.
Vår lille kille hade dessutom denna dag bestämt sig för att inte sova middag. Han var helt i gasen när det var vilodags och han busade nonstop och hojtade “leka ockå ” och kastade tutte, nalle och kudde gång på gång och hoppade i sängen och skrattade högt. Det var inte lönt, så idag har han varit vaken hela dagen. Han bjöd istället på en festlig uppvisning vid matbordet :) Under de sista tuggorna föll ögonlocken ihop och han tuggade slumrandes. Det såg för kul ut! :)
Klubba kan betyda flera saker
av Lotta 22/7 – 09
Häromdagen var familjen Karlsson på besök och barnen lekte med den nya bilbanan. Till denna bilbana följde det med små vägskyltar och av bara farten, som alltid, stoppade Milla en sådan i munnen. Det såg ut som om hon sög på en godisklubba, vilket också Adina reagerade på och sa genast “jag vill också ha en klubba”. Milla skuttade direkt in på sitt rum och bökade runt ett tag och sprang tillbaka till Adina och gav henne – en innebandyklubba :) Haha, jag skrattade gott! Vår lilla Milla vet ännu inte att klubba betyder något mer än just innebandyklubba :)
Trots?
av Lotta 23/6 – 09
Jag tror att jag avhandlat det tidigare, men vem i hela friden kom på ordet trots? Jag tycker mest det handlar om muck :) Elis, den lille marodören, testar sin omgivning för fullt nu. Milla får smaka på det en hel del. Han utmanar henne gång på gång och hon har ett förvånansvärt långt tålamod. Hon talar pedagogiskt med honom och säger att de kan turas om eller dela, men han är skoningslös. Han lyssnar inte ens nästan utan ju snällare och mer överseende hon är desto hårdare testar han henne. Såklart behåller inte Milla alltid lugnet, vilket är helt förståeligt med tanke på hur mycket Elis muckar.
Elis är just nu också inne i en period (eller har alltid varit) där han är kung över jorden :) Han får fixa idéer och kan inte släppa dem och han är lååååångsint som få. När vi går hem från dagis t ex så vill han istället gå till en annan park och när vi inte går hans väg bryter han ihop. Det är knappt att vilda hästar kan dra hem honom. Det går såklart inte att förklara att vi ska hem för att vi ska äta middag, nej då. När vi väl kommer hem så tjurar han länge länge på loftgången och det kan ta en halvtimme innan han kommit över det Jag har inte träffat någon så långsint som Elis (hrmmmf ja ja förutom mig själv då..). Som man bäddar får man ligga, heter det va? ;)
Det är svårt att uppfostra ett syskon tycker jag. Elis har friare tyglar än jag minns att Milla hade i samma ålder. Det var enklare att sätta ramar åt henne som första barn. Elis är “så liten”, heter det mest. Han säger tydligt “dumma dig” och det tolereras inte hemma hos oss, men Elis “förstår ju inte vad det betyder” så han får hållas. Han säger det vid tydliga situationer, så visst förstår han vad det betyder, egentligen. Milla sa dumma så väldigt sent så det behövde vi inte konfronteras med och det var enkelt att säga att så säger man inte eftersom hon fyllt tre innan hon började med det. Istället har vi sagt till Milla att man får bli arg, men att man kan säga ajabaja om man tycker att något är orättvist, men vi ger inte varandra ettiketter. Nu säger jag iallafall till Elis att jag blir lessen när han säger så, men att jag förstår att han blir arg. Alltid nåt, har jag bestämt. Det lilla jag fortfarande får bestämma, för den lille ettåringen står för resten av bestämmandet här. Svårt.. Det är så trist de dagar man kommer in i en spiral av “nej”, “gör inte så”, “säg inte så” för det är så svårt att komma ur dem för alla blir sura av det. De dagar då man är på topp och lyckas förebygga allt tjafs så mår alla så mycket bättre. Livet vore enkelt om man alltid var utvilad, hemmet alltid var städat och maten stod på bordet när man kom från jobbet ;)
Milla talar franska
av Lotta 23/6 – 09
När vi var i Frankrike kunde Milla sedan förra gången vi var där säga bonjour och merci. Denna gången lärde jag Milla säga “je m’appel Milla” och hon sa det till en liten flicka i lekparken, fantastiskt! När Milla kom till dagis och fröknarna frågade om hon hade haft det bra i Frankrike svara hon “JA bonjour” :) Fröken Malin som själv talar franska blev alldeles till sig av förtjusning. Milla säger ibland fortfarande att hon heter Milla, på franska. Kul att hon verkar ha ett språköra :)
Åtta, nio, tio…
av Lotta 12/6 – 09
Elis pratar ju som bara attan nu. Han har lärt sig att rabbla siffror och det låter för festligt “åtta, nio, tio, ella, toll, tetton, åtta, nio, tio”. Häromdan la han sju till sitt kunnande :) Elis har ett fenomenalt uttal, vissa ord får han till bättre än Milla. Det han har fått lite om bakfoten är dock vem mamma är ;) Han pekar på pappa och säger Pappa och så pekar han på Milla och säger Milla, men när Macke frågar vem jag är så säger han Den. Nåja…….. Annars säger han mamma ungefär tusen gånger på en dag. En liten rolig/viktig iakttagelse var när det var fullt bus på gång och Elis var alldeles i gasen och skulle engagera mig, då kom han springande och sa “pappa kom”. När han ramlar och slår sig eller vaknar om natten säger han mamma. Mamma är lika med tröst och pappa lika med fest ;)
Den längsta mening Elis fått till är en klurig en “pappa komma flingor”, vilket betydde att pappa skulle ge honom flingor. Det är fantastiskt hur de kan plocka ord de kan och sätta samman till något de vill.
Milla har också börjat prata på ett helt annat sätt. Nu har hon djupa funderingar och frågar om sådant hon iakttagit, kanske för länge sen. Förra veckan undrade hon varifrån hon kom och då pratade vi om att hon är född i Stockholm. Hon undrade också om vi skulle flytta. Emilia, hennes kompis från föräldragruppen som går på hennes dagis, ska nämligen flytta och Milla var lite bekymrad om vi också skulle flytta. Jag försäkrade henne om att när vi flyttar så ska vi alla flytta samtidigt. Då undrade hon HUR man flyttar :) Jag berättade att man packar alla sina saker i kartonger och sedan kör man dem med en stor lastbil till sitt nya hus. Då meddelade hon att hon ville flytta till Villes rum, eller iallafall till hans gård. Haha, det var för gulligt!
Att skämta
av Marcus 11/6 – 09
Milla kan göra referenser och skämta om dom nu. I en av Bullerby-filmerna skriker skomakare Schnell “Stäng dörra!” flera gånger i en humoristisk scen. Och idag skämtade Milla och sa “Stäng dörra!” till mig med samma dialekt som skomakaren. Gulligt :)
Varför?
av Lotta 11/5 – 09
Milla har ju sedan tidigare nått varför-fasen, men nu har den verkligen blommat ut. Det kommer ett varför ända tills man tömt alla svar och det till slut pluppar ett därför ur munnen :) Varför är tydligt inte bara en fundering på just varför saker och ting är som de är utan också ett uttryck för att något är konstigt. Idag på Fem myror när de räknade så kom bokstäverna ur solens glittringar på vattnet, tecknat såklart, och Milla undrade varför de gjorde så där..öhhh.. :)
Milla och Elis är ju kung och drottning av familjen och de kan och vet allt. Ja förutom på morronen och det kommer till att klä på sig ;) Milla sjöng på sången Kalle Svensson som i refrängen låter “han hade hatt och sjal och paraply, paraply” och Milla sjunger “han hade hatt och haal och paraply, paraply”. Jag stämmer in i sången, men hon avbryter mig snabbt och säger “Mamma man säger haal”. Jag svarar och säger att jag ju sa sjal, och tänker att det i hennes öron låter likadant, men hon tittar länge och tveksamt på mig :) Vi fortsätter och sjunger iallafall och då kommer näste man och avbryter, nämligen Elis. Han utbrister “Neeeeej, hatt å ply”. Så det så!
Man vet att barnen fortfarande är små när…
av Lotta 1/5 – 09
Elis har verkligen blivit stora killen nu när han pratar en hel del. Han kan en massa ord och såklart lär han sig mycket på dagis som vi inte vet ännu och plötsligt dyker de upp en massa ord han “bara kan”. Jag kom hem häromdan och Elis ropade mamma och när jag kom fram till honom sa han ett klockrent “päron” och han visade stolt sitt päron. Han är ju också rätt tuff då han släger sig utför stora rutschkanan i lekparken och när han springer omkring och sparkar boll. Han hänger gärna med de större barnen, Milla och hennes kompisar och han tycker säkert att han är minst lika stor och cool. Men man vet att han fortfarande är en liten kille då han ser sin nalle och kommer springandes och ropar “najje” och blir alldels mjuk i kroppen och kramar om den länge länge :)
Det är ungefär som jag på jobbet, jag är rätt tuff, pratar mycket, men sen när jag kommer hem och ser Macke blir jag också alldeles till mig och ropar Macke och kramar om honom länge länge ;) Man kanske aldrig blir större än så, man bara byter objekt att krama på.
Milla skriver sitt namn
av Marcus 25/3 – 09
Milla har länge varit väldigt fascinerad av bokstäver. Det är väl naturligt eftersom dom förekommer överallt och verkar lite mystiska, men ändå mycket användbara.
Vi har försökt få henne att skriva bokstäver, men det har inte varit speciellt intressant. Hon försöker 3 sekunder, sen går hon över till att rita bollar istället. Så vi blev mäkta förvånade när hon förra veckan skrev hela sitt namn med stora bokstäver, tydligt läsligt! Vi klappade händerna och tyckte det var fantastiskt, men själv tog hon det med ro. Vi har inte lyckats få henne att göra det igen heller, så det här är damen som inte låter sig stressas :)
Babysim
av Marcus 25/3 – 09
Elis måste utan tvekan vara världens mest galna bebis i bassängen. Jag trodde ingen kunde vara vildare i vattnet än vad Milla var, men Elis tar nog priset. Han är helt manisk på att kasta sig i vattnet från alla tänkbara vinklar. Han gillar att tvärvända och hoppa i på andra sidan mattan så vi får skynda oss runt och försöka plocka upp honom från bassängbotten.
Milla å andra sidan har blivit lite mer försiktig. Jag försöker lära henne använda simglasögon och cyklop så hon slipper vatten i ögonen, men hon är skeptisk än så länge.
Elis noshörning
av Marcus 25/3 – 09
Elis har en noshörning som absoluta favoritgosedjur. Nån gång har jag försökt lägga honom med elefanten istället, men då hör man honom böka i mörkret och sen distinkt kasta ut elefanten ur sin säng och sen lägga sig tyst utan gosedjur. Så det går det inte att lura på honom en elefant istället för en noshörning :)
Beethoven
av Marcus 25/3 – 09
Jag brukar lyssna på Beethovens 9:e symfoni ibland, tycker den är makalös. Senaste när den spelades i vardagsrummet sa Milla “Jag har också den!” och så gick hon och hämtade en av hennes barnskivor. Jag förstod först inte vad hon menade, men sen kom jag på att det finns en omgjord pop-version av Beethovens 9:a på den skivan där dom sjunger om årstiderna. Jag blev helt förstummad att hon kunde koppla ihop poplåten med gitarrer och sång med symfoniorkesterversionen. Det är knappt själv att man tänker på att det är samma låt.
En annan gång lyssnade vi på Joy Divisons “Love will tear us apart” på PS3an, och då pekade hon på datorn och sa “den brukar vi ha där”. Och mycket riktigt, den har vi spelat på datorn några gånger. Fantastiskt vilket ljudminne hon har!
Wasabi
av Marcus 18/3 – 09
Elis är en mycket matglad kille, men det är inte riskfritt att vara det när föräldrarna gillar sushi. Vi hade ätit klart och Elis klättrade lite på en stol utan att vi noterade det. Helt plötsligt hör vi ett vrål i falsett och någon som låter mycket olycklig. Jag tittar på honom utan att förstå vad som händer, men när jag lyfter upp honom ser jag att han har wasabi runt munnen och på näsan. Stackarn.. Alla som har ätit wasabi (den gröna pastan man får till sushi) vet att det är allt utom milt :)
Datoranvändande
av Marcus 18/3 – 09
Det är verkligen kul att se hur snabbt Milla lär sig hantera datorn. Hon brukar spela spel och nu kan hon själv gå till svt.se och välja att starta “Fem myror är fler än fyra elefanter”-spelet. Hon använder touchpaden istället för musen och nu har hon lärt sig att klicka och dra föremål. Elis står alltid som klistrad bredvid och jag kan ana att han längtar till han får göra samma tuffa saker som storasystern. Det blir en utmaning när dom kommer vilja börja surfa på nätet, men det är väl några år kvar dit iallafall.
Får man säga bajskorv?
av Lotta 14/2 – 09
Det undrade Milla vid gårdagens middag :) Mamma, får man säga bajskorv här? frågade hon mig. Ja det får man (såklart tycker vi). Milla berättade då att det fick man bara säga på toaletten på dagis. Min gissning är att det blivit mycket bajskorvsprat och att fröknarna försöker dämpa ner det lite. Hemma hos oss får man sjunga vid matbordet och man får hoppa i sängen, men hemma hos kompisarna får man inte göra det. Ja alltså, det är deras regler, men Milla har börjat fråga väldigt artigt om hon får hoppa i sängen även här hemma. Det tycker jag är bra, att hon frågar. Hon är över huvud taget ganska duktig på att fråga om lov, även om det såklart blir en del bus också.
Milla frågade också för ett tag sen om man fick säga dumma unge, och det får man givetvis inte, men jag förstod inte riktigt var hon fått det ifrån. Det låter inte som nåt dagisbarnen skulle säga, än mindre fröknarna och absolut inte vi. Några dagar senare går det upp för mig att hon menar “förgrymmade unge”. Det kommer från Emil i Lönneberga. Hon är väldigt bekymrad över att Emils pappa säger så mest hela tiden. Milla är också lite lessen över ibland att Elis säger dumma, och jag måste hålla med om att det verkligen kan låta så, men det känns dock mycket tveksamt. Det är ändå bra att hon nu hör ordet och inte gillar det, för det gör det enklare att stoppa hennes egna grodor som ibland hoppar ur munnen på henne.
Elis snackar
av Lotta 14/2 – 09
Elis är vår lilla papegoja nu, han snackar en hel del. Ba-a säger han ofta och gärna, och när han fått klartecken för det tjoar han glatt. Det betyder nämligen bada :) Anna får gärna bada med honom, ja en anka alltså. I boken Vem knackar på dörren finns en dil (krokodil). Elis pekar ofta på Millas cd-spelare och beordrar sik, dvs musik. Roligast är ändå när den lille killen springer omkring och det “råkar” komma en prutt och han direkt säger putt :) Bil, titte (tutte), mamma, pappa är andra flitigt användna ord. Emellanåt, eller faktiskt rätt ofta, får man en kaaam av Elis, han är kramgo en. Sen plockar han gärna med Millas bokstavsmagneter och efter att ha sett en del på Fem myror är fler än fyra elefanter med Milla så har han lärt sig en del ;) När han kommer med en bokstav brukar jag fråga honom vilken det är, då svarar han A, om det inte är rätt säger han istället B. Ibland när han står och plockar med dem säger han för sig själv A B :)
Elis vet vad han vill
av Lotta 24/1 – 09
Elis är en rolig liten kille! Han vet precis vad han vill och han ger sig inte, vi ska förstå :) förstår vi inte blir han olycklig och springer iväg och slår händerna för ansiktet (det ser väldigt dramatiskt ut). Under veckan då jag och han varit sjuka med hosta, snoriga näsor och feber så har han ändå velat gå ut. Han accepterade att vi inte kunde göra det men jackan den skulle dock på. Så det så! Han hämtade jackan på sin krok och kom med den men uppmaningen att jag skulle ta på honom den. Sedan gick han omkring med sin jacka på sig länge och väl.
I förrgår blev Milla också sjuk, så nu är hela familjen inne i ett väldigt lugnt tempo. Elis är nästan helt frisk, så han börjar bli ganska pigg och leksugen. Han har varit ganska hård mot Milla då hon inte vill leka med honom. Imorse fick de titta på lite fem myror och när ett avsnitt var slut kom Elis och ropade “mamma kom” och i handen hade han fjärrkontrollen och sträckte till mig. Han börjar bli stora killen, helt klart.
Pusselutmaning
Av Marcus 7/1 – 09
Idag gjorde jag något som eventuellt är tveksamt. Jag pressade Milla till en pusselprestation med hjälp av en “morot”. Jag har ett 65-bitarspussel från min barndom som är rätt svårt. Det står 6-9 år på kartongen och jag var så enormt nyfiken på om hon skulle kunna klara det trots att hon bara är 3 år. Så jag förklarade att om hon ville så kunde vi lägga ett jättesvårt pussel, och om hon lyckades lägga det helt själv så skulle hon få se ett avsnitt Pippi. Hon var givetvis med på noterna direkt, men jag visste att det skulle bli på gränsen.
Det jag tycker var lite tveksamt är att försätta henne i en sådan utpräglad prestationssituation. Jag är inte säker på att det är vettigt att pressa dom så tidigt. Det kanske finns risk att dom uppfattar pussel (i det här fallet) som något ansträngande och inte längre lustfyllt. Och kanske en viss risk att dom känner sig misslyckade om dom inte klarar det, trots att dom är enormt duktiga. Så det är inget jag kommer att sätta i system.
Samtidigt är det också viktigt att utveckla sina talanger. Att jag tidigt förstod hur datorer fungerade hjälpte mig otroligt med självförtroende och självkänsla när jag växte upp. Det är tryggt att veta att vad som än händer är man iallafall bra på minst en sak.
Och hur gick det med pusslandet? Hon klarade det precis, och det tog 50 minuter. Det är inte lätt för en 3-åring att sitta och kämpa i nästan en timme utan att tappa fokus. Jag har berömde henne väldigt mycket efteråt och det syndes tydligt på henne hur stolt hon var :)
Jul är kul
av Lotta 4/1 – 09
Nu är snart julledigheten slut och även om snön har lyst med sin frånvaro så har det varit en väldigt mysig jul. Vi har firat jul hemma i Skarpnäck i år igen det har varit skönt. Vi reste ju precis innan jul och då var det skönt att bara vara hemma. Vi drömmer dock om ett större boende så vi kan bjuda ner släkten att bo hemma hos oss.
Jag har jobbat två dagar mellan jul och nyår och det är rätt behagligt då det är rätt tomt på arbetsplatserna och telefonen inte ringer. Jag har också jobbat lite med företaget och installerat bokföringsprogram och bokfört några utgifter så som försäkring och kontorsmaterial. Det är lite speciellt att göra det åt sig själv :)
Pussel
Av Marcus 4/1 – 09
Milla har varit inne i ett nästan beroendelikt pusslande ett tag nu. Jag har ju uppmuntrat henne så mycket jag bara kunnat att lägga pussel, men jag tycker inte riktigt hon har varit superintresserad. Nu har det iallafall lossnat totalt. Hon kan pussla en timme utan problem och lägga 7-8 pussel efter varandra. Hur tålmodig som metodisk som helst. Och det bästa är att jag tycker det är jättekul att sitta bredvid och titta, så vi har toppenfina stunder då vi pusslar ihop. Idag lade hon tre pussel snabbt på morgonen för att stilla behovet innan dagis, och väl på dagis fick vi höra att hon satt och pusslade nästan hela dagen igår.
Hon har länge lagt 12 till 24-bitarspussel, men nu har vi skaffat ett 40 bitars som är betydligt svårare. Det tog inte många dagar innan hon klarade det helt själv.
Lite annat, sen tidigare…
av Marcus 4/1 – 09
Idag kom Milla inspringades från dagis och ropade “Pappa, pappa, skynda dig. Jag kissar på mig! Vill inte kissa på elefanterna!” Jag förstod att hon syftade på sina “Fem myror är fler än fyra elefanter”-trosor som hon gillar skarpt. Klart man är extra rädd att kissa på sig när man har fin-trosorna på sig :)
—
Nu har verkligen en ny fas i livet påbörjats. Lotta jobbar heltid med sitt företag nu och båda barnen går på dagis. Det här är ju egentligen normalläget med barn, men vi har ju ännu bara upplevt att en av oss varit hemma med ett barn. Eftersom jag jobbar hemma faller det sig naturligt att jag sköter lämnadet och hämtandet av barnen på dagis. Det har Lotta gjort till 80% tidigare så det är lite nya rutiner för mig. Man måste ju ordna med frukost och middag samtidigt som man är effektiv med jobbet. Inte lätt :) Jag har iallafall optimerat rutinen nu så att jag lämnar barnens skor på dagis och bär dom hem på kvällen. Det förenklar lämning och hämtning massor eftersom det är svårt att få Elis att inte springa in på avdelningen med sina leriga skor medan man klär på Milla. Dessutom går lämningen mycket smidigare när man slipper krånga med skorna på morgonen också! Toppen, men jag undrar om personalen tror att dom går hem i strumplästen varje dag..
Det är iallafall superkul att Lotta verkligen får chansen att komma igång rejält med sitt företag nu medan jag sköter ruljansen med barnen och inte måste jobba deltid som många andra kvinnor med barn.