Under sensommaren och början av hösten här så har jag hämtat Elis och hans insekter på dagis. Varje dag har jag mötts av en lycklig kille som stolt visat upp allt från nyckelpigor till spindlar till gråsuggor. En dag när jag kom hade just dagens fångst rymt och han var lite lessen. Jag undrade om vi skulle gå hem då “nej vänta mamma jag måste bara hitta en skalbagge först”. Så vi gick tillsammans och letade och turligt nog satt en nyckelpiga på ett blad vid “insektsträdet” och då kunde vi gå hem.
En annan dag ville han visa en larv han hittat på förmiddagens skogsutflykt. “Jag satte den vid trädet där borta” sa han och vi gick dit. Nu vandrar ju larver en del så den satt ju såklart inte kvar. Han blev lite lessen förstås men förstod väl att den gått iväg och med de tröstande orden att vi nog hittar en instekt hemma på tomten så kunde vi gå hem. Väl hemma hade Elis redan förklarat att insekterna nog höll till på baksidan så vi gick dit och letade.