Vi hade besök av Nilla och Anders och Nilla satt i en fåtölj i vardagsrummet och Elis kom bakifrån och hängde sig lite över axeln på henne och och började prata “mamma…” och då tittar hon bak och han ser att det är “fel mamma”. Han stelnar till och springer sen iväg och gömmer sig. Pinsamt värre ;) Det var ju så supergulligt så alla vi vuxna börjar såklart att fnissa lite. Då tittar han försiktigt fram och säger “skratta inte åt mig”. Nilla säger att vi skrattar för att han var så gullig och då törs han sig fram igen.
Alla har väl ryckt i fel byxben nån gång och vet precis hur det känns ;)