Elis är en klok liten kille som verkligen har kontakt med sina känslor. För ett tag sedan så sa han till mig att det var något han tyckte var läskigt och så la han till “det känns som jag håller på att bli ledsen”. Sötnos!
Elis var också lite ledsen i höstas över att Milla pratade så fint med Ebba. Jag försökte peppa honom att han ju kan säga likadant till Ebba. Då sken han upp, tanken hade nog inte slagit honom ens ;) Nu är han verkligen stolt som en tupp över sin lillasyrra. När man hämtar visar han gärna upp henne och hemma får hon alltid vara med i leken.
I julas blev han extra nöjd när vi tog fram de stora tomtarna som Milla och Elis har var sin av. Han konstaterade att den kunde hålla honom sällskap på natten :) En annan väldigt rolig sak, men det var faktiskt förförra julen. Elis hade gjort tre små saker på dagis som han slagit in och dessa sparade han till julafton. Det var bara det att han hade glömt bort vad ett av paketen innehöll så när han öppnade det utbrast han “åh ett halsband” haha! Konsten att överraska sig själv :)
