Elis sjuk
av Lotta 23/12 – 07
Elis har fått strax över 38 graders feber och är väldigt gnällig. Han har haft två ögoninflammationer på raken som startade för sisådär tre veckor sedan och varit snuvig och hostig, men först nu kom alltså febern.
Elis hade feber i två dagar och vi gav honom alvedon eftersom han sov dåligt och var gnällig och det hjälpte mycket.
Underbara barn
av Lotta 21/12 – 07
Vilka underbara barn vi har! Jag blir alldeles varm i hjärtat när jag tänker på dem. De är så fina så fina! Milla har en sån fantastisk personlighet. Hon är tuff, modig, omtänksam och rolig. Hon står på sig när hon verkligen vill nåt och ger med sig när det inte spelar så stor roll och verkar betyda mer för kompisen. Det är så fascinerande att se henne agera med sina kompisar. Hon kan konsten att turas om och hon är noga med att leka en stund själv först innan hon sedan lika noga delar med sig. Hon låter sig inte bestämmas över, men hon kör heller inte över någon. Hon verkar ha en slags fingertoppskänsla ibland för hur hon kan styra leken utan att styra den. Hon går också ofta undan när det är på väg att bli gnabb istället för att slåss och får hon då vara ifred en stund så löper leken smidigt. Hon är också en duktig problemlösare, det får vi ofta höra från fröknarna på dagis. T ex berättade de att hon och en kompis suttit och läst böcker och kompisen kastade sin bok på golvet och blev då uppmanad att ta upp den. Det gjorde kompisen inte så fröknarna fick uppmana igen och igen. Till slut lessnade Milla och tog upp boken som i ett försök att säga “gå vidare, det där är ju bara tradigt”. Så kunde de fortsätta och läsa i lugn och ro. Ofta när någon vill ha det Milla har så går hon och hämtar något liknande och räcker över, för att göra kompisen glad och få ha sin sak i fred. Underbara tjej! Lille Elis är väldigt förtjust i sin storasyrra och lyser upp så fort han hör henne. Nån gång har jag sagt till Milla att “Elis tycker du är en cool tjej” och då ser hon ut som “äh, bryr mig inte” och så ler hon stolt men försöker att inte visa det. Så sött! Elis är en skön filur, han älskar verkligen att kommunicera. Han babblar som bara den och berättar en massa historier med stor inlevelse. Man blir förtrollad varje gång man fastnar i ett samtal med honom, det går bara inte att slita sig. Han tittar på en intensivt och gurglar. Underbara kille!
Idag fick Elis smaka på majsgröt. Fast föda för första gången. Det gick bra! Han rynkade på näsan, men åt ett par skedar och jag tror minsann att det åkte ner lite gröt. Plötsligt lessnade han och ville verkligen ha “riktig” mat :) och så slukade han en flaska ersättning. Jag ammar väldigt lite nu förresten. Först började vi ge tillägg på amningen för att han skulle stå sig längre än två timmar, som han bara gjorde på amningen. Problemet var bara att det fanns så mycket mjölk att det liksom inte rymdes någon ersättning så jag drog då ner på amningen och ganska fort blev han bortskämd och vägrade bröstet ett par gånger och på den vägen är det. Nu ammar jag på morronkvisten och en eller två gånger på dagen, men bara ifall jag är hemma och kan ge honom bröstet när han vaknat från sina lurar. Hinner han vakna till för mycket så duger det inte att suga fram mjölken då ska det flöda på en gång. Bortskämd rackare som sagt! Det känns befriande att ha släppt amningshetsen och bara låtit det bli som det blir.
Vi klädde granen idag och det tyckte Milla var kul. Det känns jättekul att börja forma egna traditioner med barnen. Vi har en liten kalender som Milla verkligen håller reda på att vi ska öppna en lucka på och så har vi julpynt och ljus framme för hög mysfaktor. Milla har adopterat tomtemor och tomtefar och brukar ha dem i sängen när hon ska sova :) Vi har pratat om att det nu är jullov och att vi ska fira jul. Vi firar vintersolståndet, solens återkomst. Det är det ursprungliga julfirandet faktiskt. På 300-talet i Rom firade man solgudens födelse den 25 december, samma dag som vintersolståndet enligt den julianska kalendern. I Norden firande man midvinterblot, då dagarna var som kortast och nätterna som längst, alltså runt vintersolståndet. Man tolkade det som ett återuppvaknande av naturen. Men främst betyder julen för oss tid för familjen.
Milla älskar sagor
av Lotta 20/12 – 07
Vi har gjort om i Millas rum, målat, tapetserat och möblerat om. Det hela började med att vi flyttade garderoberna som stod i Millas rum till vårt sovrum och bokhyllorna till klädkammaren och gjorde en riktigt stor omstuvning i vår förvaring. Då föddes också idéen att göra Millas rum till ett ordentligt fint barnrum. Så här blev det. Nu ligger Millas bokhylla ned och hon når allt som finns där, även alla sagoböckerna. Det första Milla gjorde var att ta ut alla Alfonsböckerna och sätta sig på golvet och bläddra igenom dem. På kvällen när det var dags att “välja en saga” så kom hon sedan med fem stycken böcker och sa “läsa alla” :)
Hon har verkligen börjat leva sig i berättelserna nu. Igår läste vi sagan om Grodan och Nallen som letar efter en skatt. De gräver en djup grop som de trillar ned i och då försöker de ropa på hjälp, då ropade Milla “Råttan Råttan”. Det är Råttan som till slut kommer och räddar dem ur gropen. När vi läser Tjuv-Alfons så är hon väldigt bekrymrad över att de andra barnen är dumma med honom. När vi läste i förrgår så höll hon för öronen när vi läste partiet där barnen ropar tjuv efter honom. Det är verkligen roligt att läsa sagor när hon lyssnar så intensivt!
Elis den lille söte rackarn har börjat sova två pass om dagen nu sen en vecka tillbaka. Han är fortfarande så lätt att lägga. När han blir trött så är det bara att lägga honom i sängen så somnar han. Han sover inte lika stabilt nätterna igenom som Milla gjorde, men henne fick man istället natta ibland upp till en timme. De är tvärtom på mycket syskonen :) Han gillar att stå nu så man får ha han honom i knäet och hålla upp honom så att han får träna lite, då blir han alldeles förtjust och ger ifrån sig glada tjut. Sitta i stolen vid matbordet ger han inte så mycket för, det är ju mycket mysigare i mammas eller pappas knä. Nu har han blivit fyra månader och så snart han inte hostar så mycket så ska han få smaka på lite gröt. Det betyder att nästa kladdomgång startar :) Milla kladdar ju inte längre och det var ju onekligen rätt jobbigt när det pågick :)
Elis fick ögoninflammation för fyra veckor sedan ungefär och sedan dess har den gått emellan oss. När han blivit frisk har jag fått den och tvärtom. Jag hoppas innerligt att det ger med sig snart. Hans har varit väldigt lindriga, knappt röd i ögonen och de har varat sig endast lite lite under natten, men mina har varit väldigt besvärliga med ordentligt röda ögon, kli och skav. Han blev också förkyld för tre veckor sedan med lite snorig näsa och ordentlig hosta. Hostan håller i sig ännu även om den minskat mycket. Det är väl så att vara syskon till en syrra som går på dagis. Hösten och vintern är en enda lång förkylning. Undrar om hans dagisstart inte blir lika sjukdomsfylld då?
Inte dagis
av Lotta 17/12 – 07
Milla har börjat säga att hon inte vill gå till dagis. Hon har ju jätteskoj på dagis och det är inga protester när vi går, men jag tror att hon har hajat att vi är hemma vi andra. Milla gillar att mysa runt med oss och hon pysslar gärna om Elis. När han sitter i sin babysitter hämtar hon leksaker åt honom och sätter i hans händer och när han greppar om dem säger hon “jätteduktigt” :) Precis som hennes mamma gör.
Häromdan när barnen badade (Milla vill gärna bada när Elis ska bada) så hjälpte hon till att tvätta honom och så sa hon tåramsor och killade honom på fötterna, men efter ett tag klappade hon honom på magen och tittade på mig och sa “bebisen badat färdigt” *haha* Då ville hon bada själv en stund, för det är ju lite trång i baljan.
Hon är också medveten om vad som står på tur på Elis schema för när han ätit och lekt och börjar knorra lite säger hon “bebis sova nu”. Det är roligt att hon fortfarande tycker det är roligt med Elis och att hon inte lessnat på att vara storasyster. Nu är ju Elis en rätt stabil liten kille så det finns tid för Milla att få uppmärksamhet också.
Pippi Långstrump
av Marcus 01/12 – 07
Milla har fått sin första idol: Pippi Långstrump. Jag vet inte var det kommer ifrån, men hon är verkligen inne på Pippi nu. En morgon när hon vaknade tidigt satt vi och surfande efter Pippi hon ville aldrig sluta. Sen har vi en liten handduk från min barndom med Pippi på och hon kan inte tänka sig att torka sig med någon annan handduk än den nu. Och flätor i håret som vi försökte få henne att ha så länge är numera något hon absolut vill ha. “Som Pippi Långstrump”, säger hon varje dag och vill titta sig i alla 3 speglar vi har i lägenheten.
Vi gick på biblioteket och frågade om dom hade några bilderböcker med Pippi. När bibliotekarien visade att det fanns två stycken började hon hoppa upp och ned på plats jublandes :) Sen satt hon i vagnen utan vantar hela vägen hem med ett krampaktigt grepp om böckerna.
Jag hade själv Pippi som en idol när jag var liten så det är jättekul att se att Milla nu också verkar ha det. Jag tycker hon är en av dom absolut bästa förebilderna en liten tjej kan ha, så jag hoppas det håller i sig. Jag kommer faktiskt ihåg när jag var runt 4 år och fick en kassettbandspelare. En fantastiskt sak tyckte jag direkt! Dagen efter sa Kerry (min plastpappa) att vi imorgon skulle åka och köpa något som “hörde till” bandspelaren. Jag grubblade länge och funderade på extrasladdar och allt möjligt, men kom inte på vad han menade förrän jag såg hyllan med kassettbanden i butiken. Då fick jag två band med Pippi Långstrump som jag lyssnade på många många gånger.
Badkungen och gungkungen
av Marcus 01/12 – 07
Jag och Milla badar på badhuset varje måndag och det är verkligen en av veckans höjdpunkter. Jag är så otroligt imponerad över hur duktig Milla är i vattnet (jag kanske har en surfkompis om 10 år?). Hon är klart yngst i hela gruppen och den enda som inte alls bottnar i bassängen. Jag tror alla andra är minst ett huvud längre än henne. Men trots att hon inte bottnar är hon *helt* utan fruktan! Barn som är 1-2 år äldre smygtittar på henne förskräckta när hon kastar sig i vattnet från kanten av bassängen, eller åker ruschkanan med huvudet före helt själv :) Ni kanske minns hur det såg ut när hon var 1 år? (observera pappan i bakgrunden som försöker övertyga sin dotter att det är en bra idé att hoppa i vattnet över huvud taget :))
Men om Milla är badkungen är Elis gungkungen. Han är lika bra på att gunga i sin babysitter som Milla är på att bada. Jag trodde inte det var möjligt att lära sig gunga innan man ens nästan kunde sitta. Men han sprätter med sina ben rytmiskt och får en rejäl fart. Så kan han sitta i perioder upp till 30 minuter utan problem. Det är så obeskrivligt sött när han sitter helt cool i sin nedkräkta babysitter och bara gungar för glatta livet. Underbart :)
Konsert *ensamma*
av Marcus 30/11 – 07
För några dagar sen var vi helt ensamma sen Elis föddes. Ida passade Milla och Martin och Anna passade Elis. Det var rätt fantastiskt :) Man var förberedd på vilket ansvar det skulle bara med barn jämfört med att fritt disponera sin egen tid, men kontrasten blir stor när man väl kommer iväg själv. Jag och Lotta kommunicerar på ett helt annat sätt nu. Vi pratar ofta om 3-4 saker samtidigt eftersom vi ofta avbryts flera gånger i minuten (“Milla sitt ned!”, “Har du bytt på Elis”, “Sa Birgitta på dagis hur det gått med magsjukan på avdelningen”, “Kasta inte maten!”, “Hämtar du hit disktrasan?”). Så man pratar aldrig om komplicerade saker, utan sparar dom till senare. Senare brukar dock aldrig komma :) Det blev ganska tydligt när vi var själv innan konserten. Det var så ovanligt att man nästan inte visste vad man skulle prata om. Så det ska bli spännande att lära känna Lotta på tu man hand igen om 1-2 år, haha :) Nä skämt åsido så inser man att barnen är det bästa man har, men man saknar också den bekymmerlösa tiden när man kunde sitta på krogen med sin älskling till 03, sen utan problem sova till 13.00 för att sen tillbringa resten av dagen med att spela TV-spel. En sak är säker: när vi väl kan börja umgås på egen hand igen så kommer vi verkligen att uppskatta det mer än vad vi gjorde innan, och i mycket mindre doser.
Jag minns att killen som höll i pappagruppen hade en dag i veckan som han och hans fru tillbringade ensamma på kvällen. Då fick barnen roa sig själv efter maten på sina rum (barnen var lite äldre), medan dom lagade god mat och såg en film. Det är kanske en bra idé..
Surfing
av Marcus 30/11 – 07
Jag har äntligen börjar förvekliga min dröm om att lära mig surfa. Jag har i säkert 10 års tid varit enormt fascinerad av vågor och alltid velat lära mig det. Lustig att jag väljer att sätta igång med det just efter att andra barnet föddes :) Jag antar att det är något reaktion på att ens liv ser så annorlunda ut nu jämfört med tidigare när det kändes som man hade all tid i världen på sig att göra saker. Hursomhelst är Lotta fantastisk på att ställa upp när jag är borta 3-4 timmar för att jaga vågor. Nu har det bara varit 2-3 gånger, men ändå. Det är värt mycket att känna att man faktiskt fortfarande har lite tid kvar att utveckla sig själv och försöka fortsätta att lära sig saker och göra sånt man tycker är kul. Nu blir det kanske inte mer surf förrän feb-mars eftersom det blir mörkt så tidigt. Det är lite kallt att byta om när det ligger snö på marken också, men man blir fort varm igen :) Sist jag parkerade bilen på Torö där jag surfar mötte jag en kille som hade en likadan bil med en likadan barnstol i som vi. Vi pratade lite och hans dotter var 2 år också. Jag sa att vi dessutom hade en nyfödd, och när han fick höra det sa han, “Jaså.. Det går att komma iväg fast man har två? Kanske det är något att fundera på då..”. Så med lite tur blir Lotta i förlängningen orsak till att ytterligare en bebis kommer till världen :)
Exakt vad det är som är så fängslande med surfing vet jag inte. Jag tror det är kombinationen av att utmana sig själv att göra något som framkallar rädsla, att vara ute i naturen och havet samt att lära sig något nytt som är riktigt svårt och innefattar både balans och tajming. Ungefär som att lära sig cykla igen. Ni minns väl den fantastiska frihetskänslan man upplevde då? Det är svårt att förklara vilken kick det är när man ligger ute och kämpar bland vågorna. Det är otroliga krafter som rycker tag i en och man känner sig ofta behandlad som en lovika-vante av en Grizzlybjörn. Jag har varit nära att drunka två gånger tidigare i mitt liv (inget surfingsrelaterat) så det kanske är en slags posttraumatisk självterapi jag sysslar med utan att veta om det :)
Här en en bild som kanske ger lite känsla av att det faktiskt kan bli rätt stort även i Sverige. Det här var långt ifrån den största vågen, bara den första jag fotade innan jag hoppade i sist. Notera att det är två personer på bilden. En till vänster, och en längst till höger som försöker dyka genom vågen. Sugs man med av en sån här gäller det att hålla andan en stund.
Längesen sist
av Lotta 23/11 – 07
Det är inte så ofta jag hinner eller kommer ihåg att ta fram kameran än mindre lägga upp bilderna här eller skriva i dagboken. Tyvärr hinner man glömma mellan varven allt kul som händer.
Sen sist har vi ju varit ett par gånger på babysim med Elis och det går jättebra. Vi har dykt och provat badring. Jag och Elis går själva och då blir det inga bilder dessvärre. Elis är lite liten för badringen så jag fick hålla i honom så att han inte slank igenom :) Dyken klarar han galant och blinkar bara lite för att få bort vattnet ur ögonen.
I måndags fick Elis sina första vaccinationssprutor. Sedan förra sommaren ingår vaccin mot pneumokocker i vaccinationsprogrammet. Den sprutan sägs ta ondare än de övriga sprutorna. Det sa Eva, vår sjuksköterska, och det minns jag att de sa även på Vaccin direkt när Milla skulle få den. Vår krutdam rörde inte en min så jag trodde nog att det var bluff, men vår lille herre tjöt till och jag förstod att det gjorde ont. Det var inte det vanliga gråtet utan nåt helt annat än vad jag hört tidigare. Det tog ett bra tag innan han hämtade sig, och Eva är nog inte förlåten ännu. När han tittade på henne sedan brast det igen nämligen.
Elis väger nu över 6 kg och mäter 62 cm. Hattmåttet är 42 cm.Elis har blivit väldigt stark i nacken och kan nu hålla upp huvudet själv när man drar upp honom till sittandes i armarna. Stora framsteg! Han är också en fena på att sätta babysittern i gungning. Det är fascinerande att se när han sträcker ut benen rytmiskt för att få den i gungning och han ser så belåten ut när han lyckas. Han är ju så social vår Elis, han verkligen älskar när man pratar med honom. Då tjuter han av skratt och jollrar. I söndags när jag och Macke var på Kent-konstert och Martin och Anna passade Elis så var bedömningen sedan att han pratar mer än mig och Macke tillsammans ;) och det stämmer verkligen. Om man sätter sig ner bredvid honom kommer man aldrig därifrån om man inte vill avbryta samtalet. Gullegrisen!
Milla är inne i värsta NEJ – kan själv – vill inte perioden och det frestar på tålamodet flera gånger om dagen. När vi ska klä på oss och gå till dagis så skriker hon som en stucken gris och ålar sig som besatt. Jag tyckte det var illa förrut, men nu är det ännu värre och det är inte lätt att klä på henne då. Inga knep funkar och absolut inte att resonera för det är hon inte mottaglig för det i den situationen. Det är bara att stålsätta sig och säga att kläderna SKA på. När de väl är på så är hon nöjd igen. Mycket kan hon ta på sig själv, men eftersom hon inte själv fått bestämma att det är dags att klä sig så vill hon inte det. Ja jag antar att alla föräldrar känner igen sig, för alla barn verkar funka likadant. Det är bara att läsa böcker om det sk trotset och alla situationer vi har på en dag finns som exempel. Det känns skönt att veta att detta bara går i perioder och att det kommer lugnare tider, även om det sen kommer tillbaka. Det är så märkligt ändå den här perioden. Vår gullunge är som dr Jekyll och mr Hyde, urgullig för att sedan i ett ögonblick bli ett till synes litet monster :) Igår rasade världen ihop för att jag gav henne en blodpuddingskiva från min tallrik och inte från stekpannan. Inte lätt :)
Milla går omkring och säger “ballen” ibland och jag och Macke har funderat och funderat vad i hela friden hon menar :) Macke bad henne visa och då pekade hon på badbaljan – aha! Sen säger Macke “jaha så det där är ballen” och då svarar Milla “inte ballen” och så förtydligar hon att det är “ballen” och betonar det lite extra. *haha* så ofantligt roligt, för det är klart även om hon inte kan uttala det exakt så hör hon ju när vi säger fel och så låter det ju rätt i hennes huvud. Gullefia!
Elis första barnpassning
av Lotta 2/11 – 07
Igår var jag på mitt första pilatespass. Såg en tilltalande lapp på bvc :) “Egen tid” stod det och det lät ju onekligen lockande. Det är ett par mammor som startat en verksamhet där de erbjuder pilates och yoga med barnpassning mitt på dagen för mammalediga. En helt suverän idé! Det funkade jättebra, även om tanken var att han skulle sova men det tyckte inte han själv. Det var så mycket spännande att titta på så det gick inte, men han var nöjd. Istället sov han mest hela eftermiddagen sedan.
Milla pratar och pratar. Hon berättar saker och allt i långa meningar. Hennes favoritmening just nu är dock “jag vill inte”. Hon prövar sin mammas tålamod varje morron när det är dags att klä på sig. Hon vill inte ha byxor, inte mössa, inte vantar, inte jacka – ja ni förstår nog :) Men till dagis vill hon fortfarande så kläderna kommer på till slut. Hon gör iallafall inget motstånd (ännu) men kan springa iväg fnittrandes. Jättekul, tycker hennes mamma också – not! ;)
Elis första babysim
av Lotta 31/10 – 07
Igår var vi på babysim för första gången med Elis och jag väntade mig att det skulle bli katastrof, eller ja, inte gå så bra eftersom tiden ligger mitt i hans vila och precis innan mat. Han är inte särskilt förtjust i att bada i baljan hemma heller så. MEN lillkillen överraskar och tyckte det var jättekul och det gick hur bra som helst. Han var helt avslappnad och nyfiken hela tiden. Ledaren lånade honom för att visa hur man skulle hålla de små och inte ens det ruckade hans lugn. Jättekul!
Under en vecka har vi provat att ge Elis ett nattmål ersättning för att se ifall det får honom att sova natt längre, men det har inte gett något resultat. Vi har inte ens fått några tecken på att det skulle gå i den riktningen så nu har jag bestämt mig för att lägga ner det. Han sover natt i sju timmar för tillfället (från kl 20), även på min mjölk så det får vara så länge. Som det är nu vaknar han kl 3 och då ammar jag honom och så somnar han om till 4 eller 5 eller så ligger han vaken en stund och kikar i mörkret. När vi gett honom ersättning vid elva (då vi väckt honom för att mata) så vaknar han ändå kl 3 och då kan jag inte amma honom för då skulle allt bara komma upp ändå så då får man vagga så att han somnar om. Det innebär ju också att jag måste vakna själv för att ge honom mat kl 23, så det blev alldeles för uppstyckad sömn för mig. Milla sov åtta timmar till en början, sedan blev det ganska snabbt tio timmar och det var någon gång mellan 2-3 månader. Nu är de ju olika, men vi får ge oss till tåls, det kommer nog. Intalar sig den trötta mamman ;)
Skrajsen
av Lotta 21/10 – 07
Milla har blivit rädd för ljud. Inte ljud som kommer från vår lägenhet, men ljud som kommer från grannarna bredvid och ovanför oss. De som bor ovanför oss har hållit på att renovera sitt badrum och det har borrats, slipats, spikats och sågats och det lever om rätt friskt. När Milla hör de ljuden fryser hon till is och gråter nästan lite panikartat. Vi har berättat vad de gör och vi har visat vår borr och borrat lite med den. Häromdagen när det lät gick Macke och Milla upp till de där uppe för att få titta lite, men då var det inte de som borrade just då tyvärr. Däremot var damen som bor där väldigt trevlig och pratade lite med Milla och presenterade sig så nu kan vi prata om att det är Åsa som kanske borrar osv för att avdramatisera det hela. Det hjälpte lite grann, men mest för stunden. Milla reagerar på alla ljud nu och säger “låter?” och då får man förklara att det är kylen, diskmaskinen och allt sådant. Minsta lilla hör hon och såklart har man själv börjat lägga märke till att det faktiskt är en massa små ljud hela tiden, bara att man inte tänkt på dem tidigare.
Milla kissade på pottan igår. Mest av en slump dock för hon satt helt enkelt på pottan som en pall när hon höll på att leka med vatten i skålar i duschen och plötsligt kom det kiss. Hon gillade det inte alls utan reagerade med lite gråt. Häromdagen när hon bajsat skulle hon kaxigt byta blöja själv och började kränga av sig den och när hon fick syn på bajset rös hon till i hela kroppen och började gråta och försökte springa ifrån blöjan. Hon har ju aldrig sett bajs förrut, när man byter blöja ligger hon på skötbordet och inte har vi visat upp hur det ser ut. Så det är klart att det är lite läskigt att det ligger nåt brunt och geggigt i blöjan då. Samma sak hände när hon lekte med vatten igår och plötsligt la en klutt på duschgolvet. Vi har introducerat pottan för länge sen och suttit på den emellanåt och sagt att hon kan säga till när hon ska bajsa eller kissa så kan vi prova pottan, men Milla bryr sig än så länge inte om att det är blött eller geggigt i rumpan.
Toppendag
av Lotta 16/10 – 07
Idag har jag och Elis haft en toppendag! Vi har varit inne i stan hela dagen och lunchat och strosat runt med moster Sanni och Erik. Vilken lyx att ha släkt på besök, så himla kul verkligen! En bit av hemma hemma liksom. Elis har varit vaken största delen av tiden och tittat och skrattat och varit nöjd. Han har bara sovit korta stunder, tänk om man missar nåt :) Annars är han en riktig sovbebis så det var jättekul. Han har för övrigt blivit två månader idag.
Lite allmänt
av Marcus 13/10 – 07
Millas favoritord just nu är “Jättestoooo!”. Vi vet inte riktigt var hon har fått det ifrån, men det är ju väldigt användbart. Idag på Konsum rusade hon fram och tog tag i en stor pumpa, försökte lyfta den tills hon blev röd i ansiktet, och utbrast sen “Jättestooo!”. Även det mesta i alla böcker nu är också “Jättestooot”. Allt från bilar, fiskar, flygplan och blommor. Vi har även lyckats utöka hennes jätte-ordförråd till “Jätteliten” (lillebror) och “Jättegullig” (både Milla och Elis).
Den lilla järnvägen som Milla fick när hon fyllde två är en riktigt favorit. Hon kör gärna några varv just innan läggdags och flyttar gärna omkring den när vi rör oss mellan rummen. Det är så kul när man ser barn tycka om något. Det är lätt att förstå svårigheten med att säga nej när ens barn så gärna vill ha något. Men ger man efter på områden som kreativa leksaker och utflykter till lekparken blir det nog lättare att hålla tillbaka på områden som godis och TV. Selektiv bortskämning :)
Appropå TV så reflekterade jag idag över att säkert 4-5 personer under vår graviditet sa till oss att: “Visst, man tänker att man ska hålla mutor som TV och DVD-filmer till ett minimum, men sen när man står där helt utschasad blir det ändå Disneys favoriter för 50:e gången på rad”. Det påståendet har faktiskt kommit på skam under Millas första två år. Hon vet inte vad TV är, tror jag, och hon har aldrig sett eller frågat efter att få se TV. Med tanke på hur många timmar som hon kommer att tillbringa framför olika skärmar under sitt liv så känns det som en sund start att iallafall börja med att utforska världen utanför skärmarna.
Sen sist…
av Lotta 10/10 – 07
Ja sidan har ju varit nere ett bra tag nu och såklart har det hänt en massa sen sist. Elis har varit till bvc två gånger och han ökar i vikt som han ska och längd med. Han har verkligen vuxit och mäter nu 56,5cm och väger nästan 5 kg. När vi var där för drygt en vecka sen nu så pratade vi lite om hans rullande dygn och jag berättade att han låg vid bröstet mycket och var inte så nöjd i långa stunder utan ville helst campa vid mammas varma barm. Syster Eva utbrast “vilken mammagris” och så försökte hon gulla med honom i famnen men det gick han då inte alls på utan skrek rakt ut. Inte förrän han kom till mig blev han tyst och nöjd. Så den senaste veckan har vi haft honom på avvänjning och han har bara fått amma var tredje timma och det har gått sååå bra. Han får ett stadigt mål istället för att småäta och snutta hela tiden och han blir mätt och nöjd – länge. Sedan sover han en stund eller ett par timmar innan det är dags att äta igen. Macke kan ta honom också nu utan problem. Trodde ärligt att man inte kunde skämma bort dem på det viset utan jag trodde man skulle låta dem amma när helst de sa till om det, som förespråkarna till fri amning säger. I det här fallet gjorde det bara att han aldrig var helt mätt och det är klart då att han inte varit nöjd långa stunder borta från brösten. När han då skrikit har man heller inte kunnat pusha honom att göra något annat, titta, sjunga eller så för jag har ju inte vetat om han varit hungrig eller ej. Nu så vet man att han har fått mat så det räcker och gnäller han vill han göra nåt annat eller sova. Jätteskönt!
Han sover fortfarande väldigt olika på nätterna. De senaste två nätterna har han sovit sju timmar på raken, ätit och sovit lite till. Så natten är nästan natt fram till sex-tiden iallafall även om det blir avbrott i sömnen. Igår natt somnade han om själv i sin säng efter amningen, men i natt ville han verkligen gå upp redan halv fem. Macke möttes av en lycklig liten kille som låg på hans kudde och log och pratade för sig själv. Jag låg bredvid och slumrade. En stund senare kom Milla. Då var klockan sex och hon var på uruselt humör. Det är nåt nytt hon börjat med den senaste veckan att vakna alldeles för tidigt och vara på dåligt humör. Hon vill absolut inte ligga i vår säng. Nej, hon ska ligga i soffan och det ska hennes mamma med. Idag lyckades jag locka henne med att hon kunde hämta en kudde så att hon kunde bädda ner dockan också, se bild. Tror vi behöver större säng för det vore ju trevligt att jag rymdes också :)
Vardagsglädje
av Marcus 26/9 – 07
När vi var i Piteå i helgen så visade farmor Milla att hon ville ha en puss på kinden genom att peka på kinden och be om en puss. Detta greppade Milla direkt och när vi borstade tänderna idag så tittade hon på mig och pekade på kinden. Jag gav henne en puss och hon pekade då direkt på andra kinden. Hon fick en puss även där och då pekade hon på min kind och pussade mig. Sen funderade hon ett tag och pekade på min näsa och pussade sen där oxo. Sen var hon nöjd och vi kunde gå och lägga oss :)
Väl i säng läse vi saga och släckte lyset. Jag brukar ligga bredvid henne några minuter innan jag går upp, mest för att det är skönt att slappna av lite själv. När jag sen skulle resa mig upp hör jag ett “Pappaaa…?” med en väldigt mjuk och försiktig ton. “Ja?”, säger jag och hon svarar “Ligga hää..” och klappar på kudden bredvid henne. Jag kunde givetvis inte annat att ligga bredvid henne och mysa några minuter till.. Åh, vilken go tjej vi har :)
Ytterligare en grad av närhet
av Marcus 18/9 – 07
Idag var Elis väldigt gnällig på kvällen i kombination med att Lotta var trött, så jag tog upp honom och bestämde att göra en flaska mjölkersättning. Han klarar ju sig bra på Lottas mjölk, men ibland är det som att han är extra hungrig. Så medan Lotta sov fixade jag 60 ml och testade att mata från flaskan för första gången. Det gick bra direkt, och som i ett trollslag öppnades en värld av känslor som jag ännu inte upplevt med Elis. För första gången någonsin kunde jag erbjuda honom något som han var riktigt intresserad av. Alltid tidigare när jag hållit honom har det varit en tidsfråga innan han har velat till bröstet, men nu tittade han storögt på mig medan han glufsade i sig maten, för att sen ligga helt nöjd och titta i säkert 20 minuter. Det var ett fantastiskt fint ögonblick och det kändes som vi kommer att komma väldigt bra överens :)
Nu kan han för övrigt också följa föremål från sida till sida med blicken!
Ännu lite större
av Lotta 13/9 – 07
Igår var vi på bvc igen och sedan sist har Elis gått upp 270g, så nu väger han 4190g och mäter 53,5cm. Nu när han ökar ordentligt i vikt så ska vi prova med att introducera napp så att även hans pappa kan trösta honom. Förhoppningsvis går det rätt fort så att mamman kan börja gå iväg och träna på kvällarna.
Barnböcker och sova själv
av Marcus 9/9 – 07
Nu kan Milla somna helt själv! Det är väldigt bekvämt och bra för oss nu när vi har Elis också. Det var inget vi bestämde att vi skulle börja med, utan jag bara provade att säga till henne att jag skulle gå och laga lite mat till mamma, men att jag om en liten stund skulle komma tillbaka och kika till henne. Hon protesterade inte det minsta. Så nu kan hon ligga vaken även 20 minuter och skruva på sig i sin säng, utan att vi måste ligga bredvid henne som vi gjort tidigare. Jag funderar på om vi nu får igen lite av den tid som vi har investerat i att hon alltid har kunnat känna sig trygg. Vi har inte kört några 5-minutersmetoder och låtit henne skrika eller mot sin vilja fått somna själv, utan varje dag legat bredvid henne tills hon somnat. Det kanske nu har gett resultatet att hon är så övertygad om att vi alltid finns nära henne så att hon inte blir orolig av att ligga själv i ett mörkt rum.
Sen funderade jag lite på alla barnböcker. Dom flesta är ändå skrivna ur ett vuxet perspektiv och väldigt traditionella. Ett exempel: Vi försöker introducera potta nu för Milla, så vi lånade några böcker som handlar om pottor. Där är det alltid samma upplägg. Mamman skaffar en potta, och barnet vill först inte alls gå på potta, men till slut gör barnet det ändå och mamman blir glad. Men utgångspunkten är alltid att mamma vet bäst, och barnet vill inte. Vad lär sig egentligen barn av sådana sagor? Att alla barn tycker pottor är tråkiga, dvs pottor ÄR tråkiga? Att man till slut tvingas gå även om man inte vill? Att det barnet känner och tycker oftast är fel?
Tänk er istället en annorlunda saga: Det börjar med att barnet vill ha en potta, men mamman säger att barnet är för litet. Barnet står på sig och mamman går till slut med på att köpa en potta. Väl hemma tycker barnet pottan är jättespännande och överraskar hela familjen med att kunna gå på pottan själv direkt. Vad skulle barnet lära sig av den sagan? Att barns känslor visst kan och bör tas på allvar? Att barn ofta är mycket duktigare och kan mer än vad föräldrarna tror? Att det är kul att bli vuxen och kunna gå på potta och slippa blöjor som kliar och blir kladdiga och våta?
Det vore iallafall intressant med barnböcker där barnet framställs som den överraskar positivt, och inte alltid är den som inte vill sova, inte vill äta, inte vill gå på dagis, eller tycker allting är “dumt”.
Nya favvoleksaken
av Marcus 8/9 – 07
Vi har köpt en kassapparat till Milla. En fantastisk leksak där man stoppar pengar i rätt hål och sen kan få ur dom antingen i lådan under eller som växel på sidan beroende på vilken knapp man trycker på. Hur vet vi då att det är hennes nya favorit? Jo, en morgon när hon kom gående till vår säng hade hon inte som vanligt sin kudde med sig, utan denna morgon kom hon sömndrucken med halvslutna ögon kånkandes på hela kassaapparaten och ville absolut ha med den upp i vår säng :)
Växer så det knakar
av Lotta 6/9 – 07
Elis växer så det knakar, nu mäter han 53 cm och väger 3920g. Han har alltså passerat sin födelsevikt och Eva, bvc-sköterskan är så nöjd så nöjd. Detta var i tisdags då Elis var 19 dagar gammal. Han fick sin tunga penslad med ett läkemedel som gjorde hans mun alldeles blåbärslila också. Det sänker ph-värdet i munnen så att svampen inte ska trivas och det fungerade bra så nu är nästan all torsk borta, skönt. Vi har varit där idag igen för en till pensling.
Jag är helt fascinerad över hur go Milla är med sin lillebror. Så fort hon har chansen så klappar hon honom på kinden eller huvudet. Hon accepterar också att han ligger mycket vid bröstet och äter eller sover. På mornarna när vi är på tre så leker hon runt omkring oss helt lugnt. Det verkar också som att hon gillar de stunder vi får hon och jag lika mycket som jag gör. Då busar vi och kramas och fnittrar så mycket vi bara kan, men när Elis hojtar efter mat så berättar jag bara att han behöver mat igen och det accepterar hon rakt av. Jag hoppas att det fortsätter så, för det gör det lätt att passa dem båda samtidigt själv.
Nu har Macke börjat jobba igen
av Lotta 31/8 – 07
Nu så är det vardag igen, Macke har börjat jobba och jag och Elis kamperar ihop själva på dagarna. Vi har hunnit med ett återbesök hos barnmorskan och det tyckte Elis var så spännande att han sov igenom alltihop. Jag träffade min barnmorska igen för att prata om förlossningen och lite sånt. Vi kollade mitt HB-värde och det har nu kommit upp i 104 så det går åt rätt håll, men långsamt. Det märks att det är lågt för på kvällarna blir jag så jäkla trött. Vid halv tio eller t o m tidigare på kvällen så faller plötsligt ögonlocken ihop bara :)
I onsdags var vi på BVC igen och Elis har rätat ut sig lite och mäter nu 52 cm och väger 3730 gram. Han har fått torsk på tungan så nu penslar vi den med vichyvatten. Torsk är en svampinfektion såna här småttingar kan få och det försvinner antingen av sig självt eller så kan man pensla på lite vatten som innehåller natriumkarbonat så ska det försvinna. Det gör inte ont och kliar inte, men det kan bli besvärligt så att det stör matlusten så därför behandlar vi det.
Första BVC-besöket
av Lotta 25/8 – 07
I torsdags var vi på BVC med lillkillen för att träffa Eva, samma sjuksköterska som Milla går hos. Vi vägde honom och hon kikade på hudfärg och lite annat. Han väger nu 3630 g, han har alltså gått upp 50g sedan vi mätte upp hans lägsta vikt för två dagar sedan. Hattmåttet hade ökat från 36cm till 37,5cm.
En liten rolig sak också; Milla får ju absolut inte slåss, det har vi pratat om, men så när hon håller lillebror som ju inte har full kontroll över sina armar och ben som åker hit och dit så har hon ett par gånger då fått hans lilla hand på hakan. Då tittar hon vädjande på mig och säger “mamma” och menar nog att jag behöver ta mig ett snack med honom också kring huruvida man får slåss eller inte :)
Så mycket man vill minnas
av Lotta 22/8 – 07
Tiden rusar iväg och det är ju så många små detaljer man vill minnas men inte hinner skriva ned. Vi njuter av livet! Jag kan inte säga det nog många gånger, men att amningen funkar just nu gör mig så lycklig! Vår lilla Millis var ju konstant hungrig och låg vid bröstet 24 timmar om dygnet och det var väldigt intensivt och nåt jag inte alls var förberedd på. Nu var jag beredd på att vara en amma nonstop, men så verkar ju det funka och jag säger hela tiden att även om det inte kommer att funka hela vägen så ska jag tänka tillbaka på de här dagarna då lillebror ätit, sover i tvåtimmarspass i vagnen, sängen eller min famn och äter lite till och sen är vaken och nöjd i en halvtimme till en timme och bara ligger och tittar nyfiket på världen – på min mjölk! Det känns helt fantastiskt! Han t o m kräks lite ibland :) Imorse åt familjen frukost samtidigt och sedan kunde jag duscha och här sitter jag nu! På kvällarna har jag och Macke kunnat se film och fika. Igår kunde jag också natta Milla och det kändes verkligen ovärderligt. Det känns så viktigt att få tid ensam med henne om än så för korta stunder så att hon vet att _hennes_ mamma finns kvar. På nätterna ammar lillkillen var annan eller var tredje timme så jag sover gott. Som sagt, jag kommer att komma ihåg den här tiden, det känns så overkligt fantastiskt!
Milla är så go med sin lillebror. Om hon inte ser honom frågar hon efter “bebisch” och när hon får se honom blir hon genast glad och klappar på honom försiktigt och kramar eller pussar på honom. Han har fått ett par lösa dängor, men allra mest är hon väldigt fascinerad. Hon tycker också att det är väldigt märkligt att han äter från mammas bröst. Hon har konstaterat att hon också har två bröstvårtor och drar upp tröjan titt som tätt för att titta på dem och säga att det är hennes. Hon har t o m försökt att amma på Macke :) eller mer pussa på honom, jag vet inte, men det var väldigt sött när hon så tydligt upptäckt och undersöker ett nytt och enligt henne märkligt fenomen. Vi har förklarat för henne iallafall att lillebror bara äter mjölk, så att hon ska förstå att han inte vill han varken banan eller russin som hon försökt bjuda honom på.
Igår var vi till Ekens, där jag gick till barnmorskan, för att lillebror skulle ta ett PKU-prov. Vi vägde honom också och hans lägsta vikt mättes till 3580 g. Han är lite gul i huden, men inte anmärkningsvärt. De kollade mitt HB-värde och det låg fortfarande lågt (90) men mitt blodtryck var normalt. Det dippade strax efter förlossningen och gjorde att jag var väldigt väldigt yr under ett par dar. Nu är det järnrik kost och dubbla järntabletter som är ordinerat. Jag mår bra idag och märker inte av mitt dåliga järnvärde så gott som jag kan känna.
Nu är vi fyra!
av Marcus 17/08- 07
Igår den 16:e augusti fick vi en liten kille! Han föddes på SÖS kl 10.07, vägde 3780g och mätte 50cm. Lotta är kvar på BB med lillen till imorgon då vi hoppas få åka hem efter läkarkontrollen runt kl 11. Vi är fantastiskt lyckliga och lättade av att allt har gått utan några större problem! Jag tänkte kort skriva vad som hände, och sen kommer säkert Lotta lägga ut en fullständig förlossningsberättelse senare.
Första värken kom c:a 04 den 15:e utan att vattnet hade gått. Det var lågintensivt men ändå tydligt att något var på gång. Vi väntade på att det skulle accelerera, men det hände inte så mycket mer. Så jag lyckades sova mellan 08 och 13 och Milla gick på dagis som vanligt. Vid c:a 15-tiden blev värkarna regelbundna men glesa. Vi gjorde ett diagram i Excel och matade in intervallet mellan alla värkar så vi fick en fin kurva :) Jag gick och lämnade Milla hos Martin och Anna som skulle vara barnvakter, och återvände för att vänta på tätare värkar. Det tog dock ändå fram till kl 06.30 på morgonen innan vi tyckte att det var dags att åka in. När dom då första gången undersökte Lotta var hon öppen 10 centimeter (för er som inte vet ska livmodern öppna sig totalt 10 cm och många har fruktansvärt ont från centimeter 4). Vattnet hade fortfarande inte gått och vi misstänkte att det skulle gå undan när det väl gjorde det. Mycket riktigt, när vattnet gick runt kl 9.45 satte starka krystvärkar in direkt och Lotta blev överrumplad av sin egen kropp för första gången. Hon parerade snabbt och satte igång att fokusera på krystningen som gick fort, och 10.07 tittade vår son ut. Barnmorskan kunde konstatera att en liten bit av moderkakan satt kvar i livmodern, så Lotta rullades till operationssalen och sövdes ned för första gången i sitt liv. Jag fick vara själv med junior en timme och det var väldigt mysigt och samtidigt overkligt att sitta med sitt andra barn i famnen själv.
Jag måste bara få skryta över Lotta också. Jag var så imponerad av henne förra förlossningen, att jag haft lite svårt att verkligen fokusera på denna. Lite som en idrottsman som underskattar sin motståndare. Man försöker tänka: “Kom igen nu, snart är det allvar!”, men innerst inne tror man ändå att det kommer att bli en barnlek. Jag vet ju också hur exemplariskt Lotta har förberett sig med andnings- och avslappningstekniker. Så hela fasen fram till att vattnet gick behövde jag bara massera och peppa lite, annars var det verkligen att se ett äkta proffs i aktion. Jag kan inte förstå hur hon kan vara så otroligt skicklig på något som hon bara gjort en gång tidigare. När sen vattnet gick, och hon fick en jättekraftig krystvärk direkt, var enda gången som hon blev störd i sin “trans”. Hon mumlade ungefär “Åhh, jag kan inte slappna av nu!” och då kände jag plötsligt en viss oro “Oj, tänk om det blir ohanterbart nu.”. Men det tog bara några sekunder för henne innan hon hade lagt om tekniken och hade full kontroll igen, då det var dags för krystningen. Det var så otroligt mäktigt att se hur metodiskt och skickligt hon arbetade, helt obeskrivligt. Och under hela denna långa och smärtsamma process behövde hon aldrig ens någon form av smärtlindring (“Pat utan smärtlindring ö h t”, som det stod i läkarjournalen efteråt). Att bara få vara med vid detta naturens underverk gjorde mig väldigt ödmjuk, och obeskrivligt stolt över min älskade Lotta..
——–
Jag måste också tacka Martin och Anna för allt barnvaktande under hela tiden. Trots att Milla var lite sjuk och kräktes efter jag lämnade henne hos dom för att sova, så är hon så trygg och har så kul där, att varken jag eller Lotta kände någon som helst oro för Milla under hela tiden. Det var ovärderligt att kunna fokusera helt på förlossningen och veta att hon blev så väl omhändertagen.
Just första tiden med andra barnet bjuder ju annars på en del nya utmaningar. Som att lämna Lotta och sonen på BB redan efter några timmar. Mycket konstigt. Och sen har jag åkt fram och tillbaka säkert fem gånger på två dagar nu, jämfört med att ligga och mysa med bäbisen i tre dagar i lugn och ro på BB. Det ska iallafall bli väldigt skönt med hela familjen samlad hemma imorgon.
En sista kul sak måste jag bara berätta. På väg till BB idag stannade jag och köpte sushi på vårt favoritställe. Vi har kommit att lära känna dom som jobbar där lite grand, och när jag kom dit själv och beställde en familjesushi tittade hon storögt på mig och frågade “Utan räkor och avocado??”. “Ja”, svarade jag och hon gratulerade mig genast och frågade om det blev en kille eller tjej :) Som gravid äter man nämligen inte rå lax, och då brukar laxen ersättas med just räkor och avocado :)
Väntan………
av Lotta 6/8 – 07
Nu är jag i vecka 40 och går bara och väntar och väntar. I ärlighetens namn har jag gjort det i ett par veckor redan. Av någon anledning har jag hela tiden trott eller tänkt att Syskon skulle komma tidigare, ett par veckor t o m. Kanske beror det på att vi renoverade och jag mest var orolig för att bebisen skulle titta ut innan vi var klara. Nu hoppas jag iallafall att det inte går längre än jag gick med Milla. Skulle Syskon vilja titta ut samtidigt som Milla så är det dags att göra det på onsdag. Så det så! Min barnmorska sa senast vi sågs att livmoderna var beredd, mer än förra veckan vi setts, men det verkar inte ha betytt så mycket. Nu ska vi ses imorron igen..
Milla började om på dagis idag och det tyckte hon var kul. Jag stannade med henne en stund och vi gick runt och kollade in allt och det var välbekant så efter en stund var hon igång och lekte och precis som förrut så la hon knappt märke till att jag sa hejdå :) Milla kommer att få gå heltid på dagis hela augusti ut, men sedan blir det “bara” sex timmar om dagen. Det är faktiskt helt fantastiskt att hon får gå så mycket medan hennes syskon är hemma. I många kommuner får de äldre barnen bara vara på dagis femtom timmar i veckan och det är ju en väldigt stor skillnad mot de trettio Milla får gå, så vi är väldigt glada för det!
Att säga farväl kan vara jobbigt
av Marcus 27/7 – 07
Jag stod en förmiddag på loftgången och sågade till dom sista listerna till renoveringen när Lotta och Milla skulle gå ner i tvättstugan och hämta upp tvätten. Det började med att Milla kom springades och kastade sig runt mitt ben och kramade hårt. Sen tittade hon på mig och sa “putt” och ville ha en puss. Hon fick en puss och så kramades vi och hon tog några steg mot dörren och vände sig om och vinkade och sa “oj-gå, oj-gå” (hejdå, hejdå). Sen gick hon fram till dörren, men ändrade sig plötsligt och sprang tillbaka och gav mig en till puss och en stor kram. Sen vinkade hon igen och gick ut genom dörren. Men istället för att springa ner till tvättstugan med mamma, stod hon kvar bakom dörren och tittade en stund på mig genom glaset innan hon satte igång och skicka iväg 4-5 rejäla slängkyssar innan hon slutligen vände sig om och gick in i hissen. Det var obeskrivligt gulligt :)
Helt återställd och något chockad :)
av Lotta 16/07 – 07
Nu är jag helt återställd, sen förra veckan skulle jag säga, från mitt överansträngda ligament i ljumsken. Det är så skönt och jag känner mig enormt tacksam för att det inte var bäckenbottenuppluckring. Jag sköter mig ganska bra för att inte riva upp det igen, faktiskt!
Jag har precis varit hos barnmorskan och vi pratade om ditten och datten och jag berättade bland annat att jag fått tillbaka mina tidiga graviditetssymtom, precis som med Milla och att det var synd att jag inte skrivit upp när de kom så man hade nåt att jämföra med. Man är ju rätt nyfiken på när det ska sätta i gång denna gången. Iallafall, när vi bokat in nästa tid och jag ska gå säger hon “ja vi får se om vi ses nästa vecka då” och jag skrattar lite torrt. Sen en stund senare tänkte jag “nä vänta nu, vad menade hon riktigt, vet hon nåt jag inte vet?????”. Syskon har fixerat sig och ligger nu redo. Milla fixerade sig redan i v 32 så jag bestämde mig för att det inte var ett tecken på att det skulle starta så snart! Så det så! (för det har min mamma sagt)
ps. När jag sa så när jag var liten fanns det inte alltid substans i det då heller, men det kändes bättre så därför kör jag med det fortfarande! ;)
Milla förstår så mycket av världen nu
av Marcus 05/07 – 07
På dagis har dom ett jättefinurligt system där alla barn får välja bland 3 aktiviterer varje eftermiddag, b la leka med lera, vatten eller måla. Man väljer genom att sätta upp ett foto på sig själv under respektive aktivitet. En dag när dom skulle välja aktiviteter började hennes kompis Emilia med att sätta sitt foto under vattnet, vilket indikerar att hon ska leka med vattnet. När det sen är Millas tur går hon fram och sätter sitt foto under leran som hon gillar skarpt. Men istället för att återvända och låta nästa barn välja blir hon stående ett tag och funderar. Sen tar hon fotot på Emilia och flyttar det från vattnet till leran :) Fantastiskt vad dom förstår mycket. Och vad jobbigt att slitas mellan sin favoritlek och att få vara med sin kompis. Tur att det finns lösningar även på sådana delikata problem :)
Svajig i humöret
av Lotta 02/07 – 07
Läste i mammapraktikan att man nu kan känna sig lite lättirirriterad. Haha, det är bara förnamnet skulle jag säga! Mitt humör är så svajigt att jag har själv svårt att hänga med i svängarna. Innan gick det upp och ner med kraftiga toppar och dalar, men det var iallafall lite förutsägbart, men nu…… stackars min man ;) Fast jag måste säga att han hanterar det väldigt bra och bryr sig inte så mycket om att jag surar om vartannat utan låter mig vara en stund istället. Jag minns inte riktigt att det var så här med Milla, men å andra sidan tycker jag att allt under den här graviditeten varit snäppet “mer” än under den förra. Jag mådde lite mer illa lite längre i början, bebisen sparkar mer, jag har varit tröttare, magen är lite större t ex. Kanske betyder det att det blir en kille då? Just nu tänker jag mycket på det, vem som bor där inne. Jag längtar efter att få träffa den lill* krabaten! Även om det gärna får dröja ett tag ännu :) Semester först!
Syskon har inte fixerat sig ännu. Milla fixerade sig redan i v 32(!) och nu är jag i v 35. Syskon ligger däremot med huvudet neråt och det är bra. Det är vanligt att det andra barnet fixerar sig mycket senare än det första.
Milla är världens goaste tjej
av Lotta 27/06 – 07
Förra veckan när familjen Henricson var i Barcelona så fick vi använda deras kök för att laga lite mat (tusen tack!!) och när jag en eftermiddag var där med Milla och skulle diska undan så tyckte hon att det blev lite trist så hon satte igång och vråla samtidigt som hon höll för öronen. Rolig syn! Men hon var sur och jag fick “titta inte” på henne :) När jag skulle skriva en lapp till Martin och Anna och jag gick iväg och kollade efter papper så stängde hon ut mig från köket. Då stannade jag på utsidan och skrev lappen, och då hörde jag dörren sakta öppnas och ut tittar Milla och ser ut som hon undrar “men bryr du dig inte att jag står här inne och surar ” *haha* så otroligt sött! Sur men väldigt nyfiken :)
Häromdagen så stod Milla vid handfatet på toa och lekte med vatten. Plask plask hör man och en massa fnitter. Efter ett tag så hör jag “ojojojoj” plask plask “ojojojojoj”, så jag går dit och kollar och då är det ca en centimeter innan vattnet kommer att rinna över :) Ojojoj :)
Nu under renoveringen så har vi ju alla våra saker överallt. Micron står i vardagsrummet och den har Milla upptäckt och tycker den är väldigt rolig. Vi hittar alla de möjliga saker där inne när vi ska använda den. Senast låg hennes tutte där :) Hon försöker också hålla lite ordning i röran och tar man fram något går hon efter och lägger tillbaka. Fast jag tror att all uppståndelse har fått henne lite ur balans, hon sover väldigt dåligt på nätterna när hon ligger inne i sitt rum så hon har legat och sovit hos oss väldigt mycket. Dels så har vi ju fixat och donat lite på kvällarna, men så tror jag att röran och funderingar kring vad som egentlig är på gång påverkar henne.
Numera sprutar det ord och meningar ur Milla. Så här mycket har hon aldrig pratat men ofta förstår man inte, men det är ändå tydliga meningar. Hon gör också en del tecken som hon lärt sig på dagis och det var särskilt ett som det tog ett tag innan vi lyckades lista ut vad det betydde. Hon mötte mig på dagis en dag och ropade mamma och så sprang hon mot mig och jag fick världens kram, sedan tittade hon bakom mig och sa sedan “pappa” och knackade knogarna mot varandra. Jag tänkte inte så mycket på det då, men sedan en natt när hon vaknat och jag låg bredvid henne gjorde hon samma sak. Tecknet betyder jobba! För henne betyder det nog mer att man inte är närvarande skulle jag gissa för det säger de väl på dagis om de frågar efter mamma eller pappa att vi då jobbar.
Millas favoritbok just nu är “Så gör prinsessor”. Hon gillar särskilt sidorna med prinsessans garderob som är full av”känninga” och “gor” (klänningar och skor), jag vet inte om man ska bli bekymrad eller inte ;)
Vila hjälper
av Lotta 27/06 – 07
Nu har jag varit sjukskriven i en dryg vecka och jag kan konstatera att vila hjälper. Första veckan så blev jag inte så mycket bättre, men nu känns det att det ger resultat. Jag kan gå kortare sträckor utan att det värker, men även om det inte tar ont när jag går måste jag tänka på att vagga fram i lugnt tempo, provar jag att dra på farten så straffar det sig direkt. Det bästa är lite rörelse i kombination med att ligga ned. Att sitta gör mig stel och mot kvällen får jag ont när jag går även korta sträckor som till toa, men det absolut värsta är att böja sig ned. Jag tänkte inte på det men jag plockade upp lite leksaker och eftersom jag har ont i ljumsken så knäböjde jag inte utan fällde bara ner ryggen och sedan på kvällen kunde jag inte gå igen. Milla gjorde sig illa en gång också och jag har slutat att lyfta henne helt, men då tog jag upp henne och det kändes också direkt efteråt att det inte var en bra idé. Det känns skönt att när jag en dag lyckats hålla mig till de rätta rörelserna, inte göra nåt dumt lyft eller så så känns det nu ganska bra, inte som innan, men bra i jämförelse hur det var förra veckan. Vila hjälper alltså!
Idag träffade jag läkaren på mitt mvc och hon undersökte min rygg, ljumskarna och klämde och drog. Till slut hittade vi den ömma punkten och troligtvis har jag överansträngt ett ligament som håller upp livmodern och som går ner i ljumsken. Hon trodde att jag skulle bli helt återställd redan under graviditetens gång! Det var väldigt skönt att höra, framförallt att det sannolikt inte är bäckenbottenuppluckring för då finns ingen återvändo förrän efter förlossningen. Som läkaren sa “alla har bäckenbottenuppluckring, annars vore man inte gravid” det är bara att inte alla lider av det. Jag är fortsatt sjukskriven för att vila är det enda som rehabiliterar och då jag känner att det ger resultat så känns det mycket bra.
Sjukskriven
av Lotta 19/06 – 07
Jag har fått lära mig den hårda vägen att jag inte på nåt sätt är gjord av stål. Min mamma har hela tiden sagt att jag ska tänka på att ta det lugnt, det är jobbigt att ha ett barn och vara gravid, och jag tycker nog att jag lyssnat på det fast nu när jag blickar tillbaka så har jag fortsatt som vanligt bara att jag inte tyckt att det varit så jobbigt – stor skillnad! Nu har jag förståss lagt i en högre växel i samband med renoveringen. Det har blivit senare kvällar och jag har stått mycket istället för som tidigare suttit ned och läst eller sett en film på kvällarna och tagit det lugnt. Det har nu tagit ut sin rätt. I söndags började jag känna att det gjorde ont i högra ljumsken och sakta men säkert gjorde det mer och mer ont tills jag till slut knappt kunde stödja mig på benet och gå framåt. En natts vila gjorde det lite bättre, men efter att ha lämnat Milla på dagis 100 m bort så var det tillbaka. Så nu är jag sjukskriven, med största sannolikhet båda de resterande veckorna av min jobbtid.
Jag träffade min barnmorska så att vi kunde se att bebisen mådde bra och det gjorde den. Syskon växer så fint mitt på kurvan! Jag hade enligt deras våg gått ned ett kilo, men jag vägde mig samma morron hemma och då visade vikten på en fortsatt uppgång ;) Jag har totalt gått upp tio kilo hittills och det är precis som med Milla. Det var barnmorskan som direkt sa att hon tyckte att jag skulle vara hemma två veckor, hon har nog sett detta sååå många gånger förrut och vet hur det slutar med dem som rusar tillbaka till jobbet. När jag träffade henne hade jag fortfarande inte riktigt accepterat läget, men efter att ha haft väldigt väldigt ont ett par kvällar så förstår jag verkligen vikten av att jag inte får göra nåt annat än att vila, inte ens gå till konsum. Att man ska måsta lära sig allt själv, trots att man fått goda råd!!!!!!
Pussel
av Marcus 16/06 – 07
Milla gillar att lägga pussel. Hon kan koncentrera sig rätt länge på sådana saker känns det som. Vi har kört med ett pussel där alla bitar har en “knopp” som man håller i när man lägger biten på plats. För två veckor sen blev det för lätt för henne, så jag testade att ta två sådana pussel och blanda ihop bitarna i mitten för att se om hon kunde lägga båda pusslen parallellt. Inga problem, hon klarade det direkt. Jag testade då med tre pussel, två Bamse och ett Nalle Puh, och även det klarade hon direkt. Jag blev så imponerad! Det var inte heller så att hon testade sig fram, utan 90% av alla bitar visste hon direkt var dom skulle ligga. Sen en tid tillbaka klarar hon även den kluriga klosslådan med tredimensionella klossar formade som cylindrar, kuber och utdragna trianglar. Cylindrarna har hon klarat i nästan ett år nu tror jag, men trianglarna är riktiga kluriga faktiskt :) Det är lustigt hur skicklig hon är på pussel när hon fortfarande blandar ihop orden “mamma” och “pappa” titt som tätt. Jag får ofta höra “Mammmaaa!” när jag kommer och hämtar henne på dagis… Nåja, vem vet, hon kanske bara driver med oss :)
Idag tror jag att slanten för tvåordsmeningar föll ned
av Lotta 07/06 – 07
Idag när jag och Milla satt och sjöng i soffan så ställde hon sig upp vid bordet och klappade på det och tittade på mig och sa “sitta hä”. Hon ville att vi skulle sitta på bordet så att hon kunde dingla med benen. Jag har inte hört henne säga två ord så tydligt förrut. Sedan under kvällen sa hon titta där och höll på att experimentera med en massa andra ordkombinationer där många antagligen inte betydde så mycket :) Till slut så hittade hon en favorit som hon sedan gick och sjöng resten av kvällen “kocka går”. Vi sjunger en sång där man med fingrarna visat tick tack och så sjunger man klockan går :) Himla skoj!
Helt slut
av Lotta 07/06 – 07
Milla har inte riktigt varit sig själv de senaste dagarna. Det började i måndags då Sabina på dagis berättade för Macke när han hämtade Milla att hon varit missnöjd mycket under dagen och gråtit en del. Hon och Emilia hade bråkat ganska mycket också. Jag blev genast bekymrad för det lät inte alls som vår Milla. Hon är ju alltid så glad och nöjd. Hon och Emilia kivas ju en del mellan alla fnissattacker, men på dagis har vi fått rapporter om att de inte brukar göra det så nåt är inte som det ska. Igår på nationaldagen så sov vi länge och sedan begav vi oss rätt snabbt inpå frukosten till parkleken men Milla var inte alls på humör för lek med varken Ville eller Adina. Hon grät och lyckades inte alls förmedla vad hon ville. Vi gick därifrån och då blev hon genast nöjd. Hon var också jättesnorig och det var väldigt varmt, och jag tror helt enkelt att hon är helt slut och behöver lugn och ro och vila. Vi har varit hemma idag från dagis och Milla fick sova tills hon vaknade. Vid tio över nio smög jag till hennes rum och då satt hon upp och hade nog varit vaken en liten stund. Vi mös i soffan en bra stund innan hon sa att hon ville ha välling. Hon ville inte alls ha gröt och sitta och äta själv, nej myspys skulle det vara. Sedan tog vi en promenad med vagnen och hon gjorde inte en enda gång någon ansats att vilja gå ur vagnen och springa runt utan hon satt helt nöjd och bara tittade på en och annan “fogel”. Trots att hon sov goda 13 timmar på natten så somnade hon i vanlig tid efter lunchen och sov sin vanliga timme. På eftermiddagen har vi bara läst böcker, lagt pussel och tagit det väldigt lugnt. Hon har inte var det minsta rastlös utan på väldigt gott humör. Hon är inte lika snorig idag, men det är helt klart nåt i kroppen för hon har varit helt slut. Till kvällen somnade hon i vanlig tid och nu sover hon lugnt! Gullegumman! Vi får se om förkylningen blir nåt mer eller ifall det vänder här.
Renoveringen har startat
av Lotta 06/06 – 07
Vi ska göra om i lägenheten och vi har den senaste tiden tillbringat mycket tid på div byggvaruhus! I fredags blev det 2,5h på Fredells, i lördags 3,5h på Ikea och sen på söndagen ytterligare 3h på Ikea, men nu är allt beställt och vi har hunnit få våra innedörrar, foder och lister under veckan också. Så nu har vi satt igång! Vi ska alltså byta ut alla dörrar, foder och golvlister – allt trä ska ut och så in med vitt. Om två veckor ungefär får vi det nya köket levererat och då ska alla stommar ut och in kommer lite nya lösningar så köket kommer att bli rejält uppfräschat. Det känns jättekul även om vi har en del jobb framför oss :)
Syskon kickar och står i
av Lotta 04/06 – 07
Magen växer och växer! Syskon är en flitig kickare och vi har sån mysig kontakt! H*n är som mest aktiv när det ska sovas :) men än så länge håller den lill* skrutten inte mig vaken iallafall! Jag pratar med Milla om magen och hon klappar ofta på den och ibland kan den få en och annan puss också. En gång när hon kände på magen fick hon en spark rakt i handen och hon reagerade på det, men hon förstår inte att det är en bebis där inne. Det går inte att förbereda henne mer än att vi försöker prata om och kring magen. Ibland kan hon titta på mig och så putar hon allt hon kan med sin mage, undrar om hon försöker “härmas”? ;)
Barnvakt
av Lotta 03/06 – 07
I torsdags tog Ida, Millas barnvakt, hand om Milla i en timme för första gången. De var bl a ute på gården och lekte ihop. Milla protesterade när vi gick, men sedan hade det gått bra. Nu på söndagen kom Ida och tog Milla i tre timmar medan jag och Macke var på Ikea. Milla blev lessen när vi skulle gå, men det hade gått över ganska fort men hon hade inte riktigt velat leka. Då tog Ida henne till parkleken och där blev det fart och sedan hade det gått jättebra resten av tiden. Vi är jätteglada att Ida tar initiativ och verkar kunna läsa av Milla och avleda henne när det behövs och så. Det tar ju ett tag innan de lär känna varandra och snart kommer Milla att förstå att det är idel lek när Ida kommer.
Bröllopsdag och bus på stan
av Lotta 29/05 – 07
Vi firar vår treåriga bröllopsdag i år!! Martin och Anna tog hand om Milla på kvällen (tusen tack, guld värt!!) och så var jag och Macke på Grill, en av våra favoritrestauranger, och åt en god middag och drack gott! Milla hade somnat och sovit bra. Vi provade ju samma sak i Brasilien men nu är hon ju så mycket mer medveten och vi är glada att det funkade så bra.
Pappa kommer hem
av Lotta 27*05 – 07
Mackes plan landade vid 20 på kvällen och vi bestämde att Milla skulle gå och lägga sig som vanligt men att vi skulle väcka henne när han kom hem så att hon fick träffa honom. Ibland kommer ju Milla vandrandes på natten och fortsätter sova hos oss och det skulle varit märkligt om han plötsligt låg i sängen då. Milla var lite mosig när jag väckte henne men vi hade pratat om att Macke skulle komma hem så hon var ändå fokuserad. Hon blev jättejätteglad när hon såg honom komma nere på gården! Sen kunde hon bara inte somna, hon var väldigt vaksam på vad som hände. Vi låg i vår säng och vi tänkte att hon skulle somna om, vilket hon också gjorde, men så fort vi rörde oss så var hon klarvaken igen! Det blev tillslut så att Milla nattsuddat i flera flera timmar så det var bara att stanna hemma dagen efter. Men vilken lycka att få hem sin pappa!! Och sin man ;) Han var efterlängtad minsann!!
Ensamma hemma
av Lotta 21-27/05 – 07
Jag och Milla var ensamma hemma i en vecka medan Macke bilade runt i England. Jag jobbade 75% den veckan för att hinna lämna och hämta Milla och också för att hinna ta det lite lugnt själv. Det var väldigt skönt faktiskt och det blev så att jag och Milla hade en toppenvecka mycket tack vare det. Eftersom jag hade varje kväll för mig själv så behövde jag aldrig planera in att göra nåt som “bara måste göras” medan Milla var vaken utan vi kunde kampera ihop i hennes tempo och göra de saker hon ville. Några grejer som att städa loftgången och plantera blommor gjorde vi ihop och det tyckte Milla var skoj. Vi passade också på att äta middag ihop med några kompisar ett par gånger den veckan och det var toppen.
Milla fick också sin sista Twinerix vaccin, samt den första Varilrixen, som är vaccin mot vattkoppor. Milla reagerade lite på den fösta sprutan och grät till en kort stund och sedan när hon fick den andra sprutan tyckte hon faktiskt att doktorn skulle ta ut nålen. Milla var rätt trött så jag antog att det var därför hon reagerade mer än tidigare gånger.
Under veckan frågade Milla ofta efter sin pappa och Macke skickade videos så att hon kunde titta på honom när hon ville. Som mest såg vi en video typ femton gånger på raken – “meee” sa hon hela tiden, hon ville se mer alltså :) Milla hade också en speciell gonatthälsning som hon fått som vi såg varje kväll. Vilken tur att vi köpte nya mobiler båda två precis innan, det var verkligen räddningen!!!! När Macke skulle komma hem skickade han en hälsning där han berättade att han skulle flyga flygplan hem och det snappade hon upp – hon sken upp som en sol och ropade “fluplan”.
Milla och mamma tar en tur till Piteå
av Lotta 16-20/05 – 07
Dagen innan Macke ska åka till England åker jag och Milla till Piteå. Det känns skönt att vara den som åker, trots att det är Macke som ska vara borta länge. Det blir liksom enklare att säga hejdå då, särskilt för mig som är väldigt känslig just nu :)
Macke skjutsar oss till Arlanda och vi är i så god tid att han stannar med oss och äter lunch. De går iväg till SkyCity medan jag köar för att checka in bagaget. Fast där höll jag på att gå bet, för alla som ska åka måste “visa upp sig”, men de släppte igenom det för den här gången. När vi ätit vinkar Milla hejdå till sin pappa och styr sedan kosan mot kontrollen. Flygresan går så bra så bra, det är Millas sovtid men hon har inte tid med det utan det är alldeles för spännande på planet. Milla är väldigt inne på flygplan nu så jag stannar till och visar henne ordentligt att det är ett flygplan vi ska kliva på och hon verkade fascinerad. Jag pratade med henne under hela start och landning och försökte få henne att greppa att vi flög.
Jag passar på att gå på taktil massage medan min mamma passar Milla – lyxigt värre! Annars försökte jag att inte ha ett allt för späckat schema så att jag skulle orka hela veckan efter också. Vi blev bjudna på grillkväll hos syrran och så var vi en sväng och hälsade på Millas faster, farbror och farmor också.
I Piteå när Macke fortfarande är hemma provar vi videosamtal och det tyckte Milla var häftigt. Sen så fort jag tog fram mobilen ville Milla prata med “pappa”. Hon pussade på mobilen när hon såg honom, så oändligt sött! Sen när Macke skickade bilder och videos så ville hon visa honom det hon höll i handen, nappen, mackan eller vad det då kunde vara! :)
På flyget hem, när vi landat så är jag och Milla nästan sist ur planet och då ser vi en konstig filur som sitter i kaptenshytten i röd läderjacka, knallrosa läderbrallor och med kaptensmössa – det var Peter Siepen vem annars!? :) Häftigare kändisar finns det ju förståss, men det är inte alltid man får skjuts av dem ;)
När vi kom hem till lägenheten så ropade Milla “pappa” och sprang in till datorn, men där satt det ingen pappa och då blev hon lessen. Hon kom till mig och snyftade “mammaaaa” och tittade menade på mig, var är han? Hon hade nog väntat sig att han skulle vara hemma.
(Macke hade kameran med till England så det blev inga bilder tagna för mig och Milla)
Ensam hemma
av Marcus 16/5 -07
Idag åkte Lotta och Milla till Piteå. Jag ska till England imorgon på husbilstur en vecka med mina kompisar. Jag har varit lite fundersam på hur det kommer att kännas att vara borta från familjen så länge.. Jag skjutsade iallafall dom båda till Arlanda och vi åt en trevlig lunch där. Milla var så otroligt söt hela dagen. Toppenbra humör efter att ha sovit hela natten utan att vakna en enda gång. Milla var djupt fascinerad av alla flygplan och pekade och ropade “Dä!” hela tiden. Jag har några radiostyrda flygplan som hon vet heter “flygplan” och jag tror hon känner igen dom större också. När det var dags att säga hejdå fick jag först en bamsekram och en en plöt puss mitt på munnen. Sen vinkade hon glatt och traskade vidare mot säkerhetskontrollen. Det tog sen inte lång tid innan saknaden började infinna sig.
Väl hemma testade vi senare våra nya mobiler med videosamtal. Svår att avgöra om Milla eller mamma/pappa tyckte det var mest spännande :) Hon såg direkt att det var jag iallafall och ropade och pekade. Under samtalets gång böjde hon sig fram flera gånger och gjorde ljudliga pussar mot min videobild. Så otroligt sött :)
NÄ
av Lotta 14/5 -07
Nä säger Milla till nästan allt! Om man tabbar sig och frågar nåt, som t ex “ska vi ta på mössan”, så får man genast till svar “nä”. Om man istället lyckas säga “nu ska vi ta på mössan, vill du ha den helröda eller den randiga?” så att hon själv får bestämma åtminstone nåt så går det mycket enklare och man får dessutom på henne mössan. Det är trixigt med denna kan-själv- och vill-bestämma-själv-tid :) man får verkligen tänka till innan så att man inte ställer en fråga som hon kan svara nej på, för gör hon det så får man ju skylla sig själv. Man får dessutom se till att planera tiden så att det finns utrymme för att hinna med att hon själv vill ta på sig kläderna eller hjälpa till att bära nåt t ex. Det är väl mycket det den s k trots-åldern handlar om att barnen vill och dessutom kan göra mycket själva och då måste de ju inom rimliga ramar få göra det också. Det är ju så de lär sig.
Fast jag märker förståss att det inte bara handlar om att Milla kan själv, utan hon testar oss på många sätt. Idag när jag kom hem blev hon jätteglad och ropade mamma och studsade upp och ner på stolen där hon satt. Hon fick en kram och så satte jag mig ner och pratade med henne. Då tar hon fulla näven med spaghetti och släpper i knät medan hon tittar mig stint i ögonen och har ett belåtet leende på munnen :) Ojoj! Ibland är det så uppenbart att det är svårt att hålla sig för skratt. Denna utveckling och alla dess faser är ju iallafall roande ibland och det är väl tur det, för nog prövas tålamodet en eller flera gånger per dag med sådana saker.
Ståltjejen
av Marcus 9/5 – 07
Igår var jag och Milla och tog vaccinering mot pneumokocker. Milla har aldrig reagerat speciellt på smärtupplevelsen vid själva sticket och när det var dags för sprutan så förklarade läkaren att det bästa är om jag håller fast hennes armar med mina och låser fast hennes ben med mina ben. Jag sa att hon inte brukar reagera speciellt, men fick till svar att den här sprutan var bland dom värsta man kunde ta. Den hade lågt PH-värde och kändes rejält. Så jag höll i henne enligt instruktionerna, men när sticket kom så tittade bara Milla på läkaren med stora ögon och sa inte ett ljud. Läkaren i sin tur blev väldigt förvånad och bara tittade tillbaka i 5 sekunder och väntade på reaktionen. Men Milla pekade till slut bara på på sprutan i läkarens hand och sa “Däää”. Läkaren sa sen bara “Oj. Ingen gråt.. Det har jag aldrig sett tidigare. Är du pappas lilla stolthet?”. Och visst är hon det :)
Hörlurar
av Marcus 6/5 – 07
Det är kul att fråga Milla om hon kan säga vissa ord som hon aldrig sagt tidigare. Idag låg det ett par hörlurar framme som hon lekte med och då frågare jag om hon kunde säga “hörlurar” och hon svarade “höööjlyyrarr”. Det var klockrent uttal och ingen kunde missförstå vilket ord det var. Både jag och Lotta tappade hakan och började skratta. Vi dök genst på följdfrågan: “Kan du säga hörlurar igen?”, men magin var helt borta och inget som liknade “hörlurar” har kommit ur munnen på hela dagen igen :)
Användbara ord
av Lotta 18/4 – 07
I måndags fick Milla sin vaccinering mot mässling mm. Som tur var hann hon inte bli snuvig under helgen, det kom istället dagen efter. Nu ska vi planera in ytterligare vaccineringar, men iallafall vaccinet mot vattkoppor är ett levande vaccin så vi kanske får vänta ett tag. Milla ska få sin tredje Twinrixspruta och sen tänkte vi vaccinera henne mot pneumokocker och vattkoppor.
Milla pratar en del, men för det mesta förstår man inte alls vad hon menar. Jacka, kudde och papper är några ord som hon säger tydligt och som vi förstår. Det är kul vilka ord hon själv valt som hon tycker är användbara. Vi har övat ord som att dricka, vatten mfl men hon gillar ju att gå ut och då är det ju bra att kunna säga jacka tycker hon :-) Papper säger hon när vi äter frukost och lilla handen råkat slinka ner i grötbyttan och måste torkas av. Kudden ingår i hennes gosekit, som ska med på morronen när hon kommer traskandes till vår säng.
Ett och ett halvt årskontroll
av Lotta 11/4 – 07
Idag på Millas ett och ett halvt årsdag var vi på Bvc för kontroll. Milla mäter nu 79 cm och väger 10,4 kg, hattmåttet är 47,5 cm. Hon ligger en standardavvikelse under på både vikt och längd. Milla fick också visa att hon kunde bygga torn med klossar, rita med krita, peka ut sina kroppsdelar, hämta sakar på uppmaning och säga flera ord. Milla och sjuksyster Eva har inte setts på länge så det tog ett bra tag innan Milla smälte och började röja i vanlig ordning. Milla kunde stoltsera med att säga Eva och det var ju passande :) Egentligen skulle Milla ha fått en spruta idag också, men eftersom hon så nyligen avslutat sin penicillinkur så väntar vi med den till nästa vecka istället.
Påsk i Torshälla
av Marcus 10/4 – 07
Påsken har vi som tradition att fira i Torshälla hos min moster Carin. Det är alltid supertrevligt med massor av folk. Vi klämmer in oss upp emot 20 pers i deras stora lägenhet (inkl övernattning). Vi åkte dit på fredag när Milla sov middag och stannade till söndag kväll. Det har varit lite av ett generationsskifte i släkten nu, så det har inte funnits några små barn på länge. Min yngsta kusin där, Josef, är 11 år. Så Milla är först ut i en ny skara småfolk som säkert kommer bli fler närmsta 10 åren. Hon hade en kompis där, Elsa, på 10 månader som hon lekte lite med. Men störst uppmärksamhet fick hennes “bonuskusin” Vilja som är 5 år nu. Milla spanade in minsta sak hon gjorde och försökte gå efter eller härma. Vid upprepade tillfällen pratade hon långa “meningar” med Vilja och lät väldigt vuxen :) På påskafton fick hon vara uppe sent och jag minns inte om jag sett henne vara så uppspelt någonsin tidigare, det var fantastiskt kul :)
Uppmärksamhet har hon inte heller lidit brist på. Alla har varit så gulliga och lekt och gosat med henne, och som tack kastar hon fram ett busigt skratt eller leende ibland :) Hon blev även ganska bra på att säga “Ann-jaa” och “Eeeaa” som betydde Anja (hennes faster) och Eva (hennes gammelfarmor).
Milla är helt frisk
av Lotta 10/4 – 07
Skärtorsdagen var Millas första helt feberfria dag och på långfredagen var hon pigg och glad precis som vanligt, men det var inte förrän igår, måndag, som hon åt ordentligt första gången på länge. Idag har Milla varit på dagis iallafall och hon fick minsann ett kungligt välkomnande. Aiyesha var den första som såg Milla och hon ropade “nu är Milla tillbaka, nu kommer Milla” och de andra barnen kom och tjoade och bankade på rutan ut mot kapprummet där vi var. När vi öppnade dörren för att gå in kom de ut i kapprummet och Moa kom och strök Milla på kinden. Milla blev lite blyg av all uppståndelse och ville att jag skulle ta upp henne men hon nöjde sig med handen och jag kunde leda in henne. Hon var inte det minsta lessen, bara lite blyg och hon tittade storögt på alla barnen.
Pigg och tuttfri
av Lotta 5/4 – 07
Idag har Milla varit helt feberfri och pigg! När Milla varit sjuk och helt matt har hon fått ha tutte även på dagarna och nu när hon är frisk igen så är det slut med det och det är inte helt lätt. Skönt iallafall att Milla är sig själv igen även om hon inte äter helt ordentligt ännu.
Piggare men inte kry
av Lotta 4/4 – 07
Milla sov väldigt bra under natten och idag har hon varit lite piggare, men man märker att hon inte är kry ännu. Hon sitter gärna och myser i min famn och det brukar hon annars inte ha tid med ;-) Vi har varit till läkaren idag igen för att få intyg om Millas öroninflammation så att hon kan vara hemma imorron med. Milla äter väldigt dåligt och det är klart att hon då heller inte får mera energi. Under dagen låg tempen som högst på 38,1 så febern har inte gett med sig, men den är iallafall inte hög.
Milla har öroninflammation
av Lotta 3/4 – 07
Natten till måndag var ganska lugn och Milla vaknade åter igen utan feber, men kring lunch rusade tempen upp till 39,9 och Milla ålade sig som en mask i sängen och mådde inte alls bra. Vi fick en akuttid hos läkaren och där konstaterades det att hon har öroninflammation på vänster öra. Hon har inte visat några tecken på att ha ont tidigare så antagligen har den legat och grott och blossat upp precis. Milla ska äta penicillin i fem dagar.
Idag så har Milla varit sig mer lik än tidigare, men febern är inte borta och hon är inte helt pigg ännu. Hon sov bra i natt och verkar inte ha ont av sin öroninflammation. Nu på kvällen var tempen uppe i 38,6 och hon somnade i vanlig tid trots att hon sovit mycket under dagen.